740 meter ner i den småländska graniten hittades den här svampfossilen. De vita kristallerna är spår efter mikrober som ätit av koldioxid, sulfat och metan. Foto: Magnus Ivarsson, Naturhistoriska Riksmuseet

Svenska forskare letar efter utomjordiskt liv i Småland

Uppdaterad
Publicerad

Nu gör svenska forskare upptäckter som avslöjar vad för slags liv som faktiskt har kunnat leva på Mars. Kandidater är små organismer som trivs långt ner i berget där det varken finns ljus eller syre. Och om två år ska två robotbilar skickas till Mars med uppdrag att borra efter livstecken.

Flera hundra meter ner i den småländska graniten har forskare hittat fossil av en urgammal svamp. Den har levt helt i mörker och livnärt sig på döda organismer. Att det finns spår av liv så långt ner i berget här på jorden väcker förhoppningar om att hitta spår av liv i underjorden på Mars. För en gång i tiden var jorden och Mars två väldigt lika planeter.

Vi vet att livet slog rot på jorden, så varför inte på Mars?

– Jag skulle säga att chanserna är stora att det har funnits liv på Mars. För fyra miljarder år sen fanns stora områden med vatten och aktiva vulkaner där, säger Magnus Ivarsson som är geobiolog på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.  

Fruset i tiden

Magnus Ivarsson arbetar med att sammanställa en lista, en slags atlas över fossil av mycket små organismer som har hittats här på jorden. Nu när både NASA och ESA (Europeiska Rymdstyrelsen) ska åka till Mars och borra så hoppas man hitta liknande livstecken på Mars.

Svampen som en gång levde 740 meter ner i den småländska  graniten har redan en plats i den här atlasen. Genom ett mikroskop ser svampen ut som vitmossa som snirklar sig runt vita glänsande kristaller.

– Det är som ett litet samhälle som har frusit i tiden. Det ger en unik inblick i hur livet ser ut där nere säger Henrik Drake som är geokemist vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

Mörka sprickor

Livet i berget trivs i mörka sprickor där det rinner vatten. Henrik Drakes svamp växte på en matta av enkla bakterier och liknande organismer som har fått sin näring av berget i form av en mager kost av bland annat koldioxid, sulfat och metan. Bakterierna lämnar efter sig olika typer av mineral som avslöjar vad det är för slags mikrober som har varit i farten.

Okänd del av Mars

Men för att liv överhuvudtaget ska ha kunnat slå rot i berget behövs livets grundstenar, organiska molekyler. Sandra Siljeström är astrobiolog vid RISE, ett forskningsinstitut i Stockholm. Hon ska leta efter organiska molekyler i underjorden på Mars och är delaktig i ESA:s robotbil ExoMars som ska skickas upp om två år. Den ska borra sig ner två meter och hämta upp prover som ska analyseras på plats.

– Det är väldigt spännande för det här är en helt ny del av mars som vi aldrig sett förut, säger Sandra Siljeström som är astrobiolog

Kryllar av liv i rymden

Drömmen om att det skulle finnas någon form av mer utvecklat liv på Mars är sedan länge död. Forskarna nöjer sig idag om de hittar bevis i form av fossil eller till och med vissa mineraler. Men ändå kan ett litet livstecken på Mars låta oss ana något mycket större.

–  Om man hittar liv på Mars är den viktigaste frågan. Har det uppstått på Mars? Kan man prata om ett andra livsskapande? Om det är så betyder det att livet inte bara uppstått en gång utan två gånger i vårt solsystem. Då kan man med stor säkerhet säga att det borde krylla av liv i rymden, säger Sandra Siljeström.

Se mer om vad för slags liv som kan finnas på Mars i Vetenskapens Värld på måndag 12 mars i SVT2 eller på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.