Delad bild. Till vänster: person intervjuas. Till höger: närbild av solens yta med etet koronahål.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
SVT:s meteorolog Tora Tomasdottir förklarar varför chanserna ökar för att se norrsken när det är vårdagjämning. Till höger: Bild på solens ytan den 19 mars 2025. Foto: Lea Rambell, NOAA/GOES16

Vårdagjämning – ikväll ökar chanserna att se norrsken

Uppdaterad
Publicerad

I dag, torsdagen den 20 mars, infaller vårdagjämningen. Nu är dag och natt lika långa och chanserna att se norrsken ökar. Det har att göra med hur jordens axel lutar mot solen och magnetfält som smälter samman.

Solen har ett enormt magnetfält samtidigt som jorden har ett eget. När de här två magnetfälten ”krockar” uppstår en magnetisk storm.

Energi förs över

– Då förs energi från solens magnetfält över till jordens som ökar chansen att partiklar i jordens atmosfär laddas – som vi kan se som norrsken, säger Peter Wintoft som är forskare vid Institutet för rymdfysik i Lund.

Redan i början av 1900-talet kom de första rapporterna om att norrsken var vanligare vid de båda dagjämningarna i mars och september jämfört med midvintern och på sommaren. Men det tog flera decennier innan fysiker till fullo kunde förklara fenomenet vid dagjämningarna.

I vanliga fall orsakas norrsken av laddade partiklar som slungas ut från solens yta. Ibland kastas de rakt ut mot jorden. De laddade partiklarna krockar med partiklar i jordens atmosfär som i sin tur accelereras ner mot polerna. Och vi får norrsken.

Solmaximum snart över

Just nu befinner sig solen i sitt så kallade solmaximum. Den är som mest magnetisk aktiv och utbrott är vanliga. Maximumet inträffar ungefär vart elfte år och kännetecknas speciellt av att det finns ovanligt många solfläckar på ytan.

Nu är frågan för många solforskare om solen har passerat sitt maximum och är på väg att lugna ner sig.

– Det kan vi inte säga förrän om något år, då kan vi se när antalet solfläckar började minska, säger Peter Wintoft.

Avståndet mellan jorden och solen är 150 miljoner kilometer, men ändå växelverkar jordens magnetfält med solens magnetfält.

– Man tänker sig ofta solen som den där blobben långt borta. Sträcker man ut handen är den bara ungefär en tumme stor, säger han.

”Vi befinner oss i solen”

Den enda anledningen till att vi ser solen på det sättet är att våra ögon är känsliga för just de våglängderna som vi ser solens yta lysa i. Om våra ögon var känsliga för andra våglängder skulle vi få ett helt annat perspektiv. Solen är mycket större än vad vi kan se.

Solens magnetfält, heliosfären, sträcker sig nämligen över hela planetsystemet och skyddar oss från den interstellära rymden utanför.

– En rolig aspekt av det är att man skulle kunna säga att vi faktiskt befinner oss i solen. Det kan göra det lättare att förstå hur jordens magnetfält växelverkar med solens.

Vårdagjämningen inträffar 2025 den 20 mars klockan 10.01.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.