I våra celler finns ett maskineri av molekyler, som fungerar ungefär som ett urverk. Det styr vår dag- och nattkänsla. Att vi är hungriga på dagen och att vi sover på natten.

Hur det här fungerar har länge varit en gåta tills några forskare på 1980- och 90-talet såg hur det gick till. De såg i detalj hur cellernas inneboende dygnsrytm fungerar hos bananflugor.

Det här är fundamentalt för allt liv – växter, djur och människor.

Det är ju inte så konstigt egentligen att vi har utvecklat det här – eftersom vi bor på ett klot med natt och dag.

Kunskapen om vår inneboende dygnsrytm kan få betydelse för när man till exempel ska ta sin medicin för att den ska få rätt effekt. Vi måste också veta mer om vad som händer i oss när vi stör dygnsrytmen, vid nattarbete eller jetlag. Det kan också få betydelse inom psykologisk forskning.