Det är ett förlorat år. 2021 fanns hopp om snabba beslut att få ner utsläppen. IPCC hade lagt fram en rapport till världens beslutfattare att den vetenskapliga diskussionen var över, att man med hundra procents säkerhet kunde slå fast att klimatkrisen var ett faktum och att världen måste vidta åtgärder. Sen kom kriget i Ukraina och klimatfrågan är inte längre särskilt prioriterad.
Bara 24 av 193 länder har kommit med skärpta klimatlöften inför klimattoppmötet COP27 i november. De länder som får beröm är Indien, Australien och Indonesien som gjort stora framsteg och vässat sina klimatmål avsevärt. Ryssland, Mexiko och Kina hör till de länder som sviker sina åtaganden, enligt brittiska analysgruppen E3G.
Enda ljusglimten i lägesrapporten från FN är att världens länder kommer att öka sina utsläpp med 10,6 procent till 2030, i stället för 13,7 procent enligt förra årets prognos.
Men ländernas klimatlöften är ljusår ifrån IPCC:s beräkning att utsläppen måste minska med 45 procent till 2030 för att hålla uppvärmningen kring 1,5 grad.
1,5-gradersmålet i princip kört
SVT har talat med flera ledande IPCC-forskare som nu säger att 1,5-gradersmålet i princip redan är kört. Temperaturökningen över land (om man räknar bort haven) ligger redan på 1,6 grader.
Det enda som skulle kunna göra skillnad är om världen skulle drabbas av en katastrof, som att ett stort vulkanutbrott kyler ner planeten eller en ny global pandemi som stänger ner världsekonomin. Det som krävs de kommande åtta åren är nästan en halvering av utsläppen och det är vi inte i närheten av.
Enligt vad SVT erfar kommer IPCC i sin kommande rapport i mars 2023 ge en prognos att världen är på väg mot 2,8-3,2 graders uppvärmning. Varje tiondel räknas.
I dag saknar forskarna säkra beräkningar för vad som kommer att hända i en tre grader varmare värld. Arbetsgrupperna har hittills fokuserat på farorna med uppvärmning på 1,5-2 grader. Men viss vägledning står att finna i en artikel i Nature Climate Change ”IPCC reasons for concern regarding climate change risks”. Där har IPCC uppdaterat fem riskscenarier. Vid tre grader riskerar hela regioner att bli obeboeliga och hettan leda till systemkollapser av vatten- och elförsörjning och därmed också hota länders livsmedelsförsörjning och sjukvård.
På onsdagskvällen kom också besked från WMO, Världsmeterologiska Organisationen, att ökningen av koncentrationen av växthusgaser under 2021 är den största sen mätningarna inleddes. Särskilt uppseendeväckande är ökningen av metangas.
Världsläget talar inte för genombrott
Det som skulle kunna ändra prognosen är om världens ledare på det stundande klimattoppmötet COP27 i Egypten skärper sina klimatlöften redan till 2025.
Men det försämrade världsläget och spänningarna mellan de två huvudaktörerna på klimatarenan, Kina och USA, talar inte för något sådant genombrott.
Målet om kraftigt minskade utsläpp 2030 ser alltså ut att bli ett fiasko. Redan nu hörs politiska ledare köpa sig tid genom att peka på att slutmålet, noll utsläpp 2050, ju finns på betryggande avstånd.
Frågan är vem som har en trovärdig färdplan för att nå dit? Det är bara drygt 27 år kvar.