Statsminister Magdalena Andersson har utöver mötet med Natos generalsekreterare också haft samtal med Finlands president Sauli Niinistö. Sverige har även kontakter med den amerikanska administrationen i frågan.
Bakgrunden är den kraftiga militära ryska uppladdningen längs gränsen mor Ukraina, en uppladdning som sker parallellt med långtgående ryska politiska krav på Nato och enskilda europeiska länder.
Ett av de ryska kraven är ett stopp för fortsatt utvidgning av militäralliansen Nato. Det skulle innebära att även Sverige stoppas från att i framtiden kunna söka Nato-medlemskap.
Rysslands krav innebär alltså att enskilda länder inte på egen hand ska få göra sina säkerhetspolitiska vägval, utan att detta bestäms av Moskva. Det är en hållning som givetvis är omöjlig att acceptera för den svenska regeringen.
Även om den svenska linjen sedan länge är att Sverige inte ska söka medlemskap i Nato finns självklart möjligheten att ompröva detta om läget skulle försämras. Det vill Ryssland förhindra.
Överbefälhavare Micael Bydén varnar också för att flera av de militära samarbeten Sverige bedriver skulle omöjliggöras om Nato och omvärlden skulle acceptera de ryska kraven.
Fördjupade militära samarbeten
Sverige har de senaste åren inlett och fördjupat en rad olika militära samarbeten inte bara med Finland utan också med Nato och enskilda Nato-länder. Motivet bakom dessa samarbeten är just bedömningen att Ryssland uppfattas som ett växande, potentiellt hot i närområdet. När Ryssland nu drar samman stora truppmängder längs Ukrainas gräns och samtidigt riktar hårda krav mot Nato och enskilda europeiska länder bekräftas denna bild.
Rysslands agerande kan därmed bana väg för just det man vill undvika; att fler länder vill söka skydd av Nato.
Stödet för Nato-medlemskap kan öka
För svensk del är det inte osannolikt att de ryska kraven leder till att väljarstödet ökar för att söka Nato-medlemskap. Opinionen har länge varit splittrad i frågan, men kan snabbt påverkas av en säkerhetspolitisk kris i närområdet.
Politiskt är Nato-frågan alltid bubblande i den svenska inrikespolitiska debatten. Sverige har en lång tradition av alliansfrihet, men har på senare år sökt ett allt närmare samarbete med Nato, bland annat för att kunna balansera en förändrad hotbild från Ryssland. När Magdalena Andersson idag betonar vikten av närhet till Nato ska det ses som en tydlig signal till Moskva.
Den socialdemokratiska regeringen säger visserligen nej till svenskt Nato-medlemskap liksom Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De fyra före detta allianspartierna är dock alla överens om att Sverige bör bli Nato-medlem.
Regeringen kan komma att ändra sig
En intressant förändring har dock skett den senaste tiden. Sverigedemokraterna har anslutit sig till de borgerligas krav på att Sverige ska ha en klart uttalad Nato-option i säkerhetspolitiken. Men trots att det finns en majoritet för detta i riksdagen har regeringen hittills avvisat kravet. Möjligen kan det som sker just nu leda till att regeringen ändrar sig i frågan.
Oavsett var är läget allvarligt. Kombinationen av ultimativa krav som motparten har svårt för att acceptera och en kraftig militär uppladdning har flera gånger i historien lett fram till krig.