Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör utfrågningen av Ylva Johansson i klippet. Foto: Oliver Hoslet/TT

Ylva Johansson (S) i utfrågning om lobbying efter ”Chat control”

Uppdaterad
Publicerad

Den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson (S) frågades ut i EU-parlamentet under torsdagen. Hon och flera andra medarbetare anklagas för att ha låtit sig påverkas av lobbyister i den kontroversiella frågan kring en ny lag som skulle innebära att all digital kommunikation kan övervakas.

Chat control, som det kallas, väcker starka känslor och oro för ett massövervakningssamhälle. Men utfrågningen under onsdagen handlade inte om själva lagförslaget, utan om hur det kommit till, när Ylva Johansson grillades av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter.

– Kommersiella intressen ska aldrig styra beslutsfattandet, särskilt när det handlar om så känslig lagstiftning. Vi har fortfarande inte fått några tydliga svar på anklagelserna om tung lobbying, säger Saskia Bricmont, belgisk EU-parlamentariker från den gröna gruppen.

”Helt normalt”

Men Ylva Johansson menar att det är helt normalt att inhämta synpunkter från olika berörda håll när man utformar en lagstiftning.

– Vi har fått många svar; från företag, privatpersoner, intresseorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut. Vi har fått mycket stöd men också mycket kritik, svarar hon.

Anklagelser om att ha låtit sig påverkas kommer från en journalistisk granskning, som publicerats i bland annat franska Le Monde. Man har kartlagt vilka kontakter Ylva Johansson och hennes medarbetare haft under den tid då lagförslaget utformades.

”Det handlar om att skydda barn”

Bland kontakterna finns det amerikanska bolaget Thorn, som säljer den typen av AI-skanning som EU-kommissionen vill ska användas på bred front.

Det finns inga bevis för att det ska föreligga några oegentligheter, men det antyds i artiklarna att kommissionen ska ha låtit sig påverkas av kommersiella intressen.

Kritik som Ylva Johansson slår ifrån sig. Hon menar att ingen särskild teknisk leverantör gynnas i hennes lagförslag och att det viktiga är resultatet:

– Det är viktigt att komma ihåg vad det här handlar om. Att skydda barn från sexuellt våld. Och frågan är om förslaget är effektivt. Mitt svar är ja.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Skulle vanliga semesterbilder kunna leda till att du stämplas som pedofil på grund av EU-förslaget? I videon förklarar professorn.

Förslaget

Under 2021 rapporterades världen över 85 miljoner bilder och filmer där sexuella övergrepp på barn visas. Och mörkertalet är enormt. För att bekämpa detta presenterade i maj förra året EU-kommissionär Ylva Johansson ett nytt lagförslag, CSAM-förordningen, av kritikerna kallat Chat control 2.0.

Förslaget innebär att samtliga it-tjänster, även krypterade chattar som whatsapp och signal, med hjälp av AI-verktyg ska skanna sina användares kommunikation för att hitta barnpornografi.

Förslaget är kontroversiellt. Det har kritiserats för att vara för integritetskränkande och leda till ett massövervakningssamhälle. För att det ska bli verklighet måste både EU-länderna och EU-parlamentet rösta för det och sedan hitta en gemensam kompromiss. Hittills har EU-ländernas ministrar inte lyckats nå en majoritet för förslaget. Det ansvariga utskottet i parlamentet skulle ha röstat om det imorgon, men det har skjutits fram. Sannolikt röstar de den 13 november.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.