20 av de 40 svenska artiklar som har fått flest kommentarer, likes, reaktioner och delningar på Facebook under början av 2018 har en sak gemensamt: De har alla delats i Facebook-gruppen ”Stå upp för Sverige”, tidigare ”Stå upp för Peter Springare”. Det visar siffror som SVT har tagit fram.
”Stå upp för Sverige” är en av de största Facebook-grupperna i Sverige. De samlar enligt Facebooks öppna statistik 166 000 medlemmar, drygt två procent av Sveriges Facebookanvändare. Ändå är ingen annan grupp lika överrepresenterad som ”Stå upp för Sverige” när SVT Opinion granskar hur virala svenska artiklar om samhällsfrågor har spridits.
Det kan vara så att ”Stå upp för Sverige” helt enkelt råkar dela samma artiklar som många andra på Facebook. Men det kan också vara så att en delning i gruppen ger en viktig skjuts som bidrar till att artikeln blir viral.
”Behöver inte påverka opinionen”
Det vi kan konstatera är att ”Stå upp för Sverige” dyker upp fler gånger bland de viktigaste delningarna för respektive artikel på topplistan än någon annan grupp eller sida.
Med viktiga delningar menas de tio delningar som lett till flest reaktioner i form av kommentarer, likes eller delningar.
– När någonting delas på sociala medier tolkas det som ett stort engagemang hos publiken, men i själva verket rör det sig ofta om flitigt arbete i en mycket begränsad grupp, säger professor Orla Vigsö som forskar om politisk kommunikation på Göteborgs Universitet.
Om gruppen ”Stå upp för Sverige” påverkar vilka artiklar som sprids kan det alltså få effekt för mediers och politikers dagordning, men det behöver inte säga någonting om opinionen i stort.
– Att ”Stå upp för Sverige” är synliga betyder inte att de har inflytande över opinionen, nej. För att ha det måste de nå folk som inte redan tycker samma sak, och få dem att ändra hållning. Men politisk opinionsbildning går i flera led och tar mer tid, säger Orla Vigsö.
”Vi når otroligt många”
Signaturen Patrik Markström startade ”Stå upp för Sverige” 2017 och är i dag administratör för gruppen. SVT Opinion har varit i kontakt med Markström via Facebook, efter att först ha försökt nå honom på telefon.
”Självklart vill vi påverka opinionen. Vi når otroligt många människor. Jag vågar påstå att vi påverkar folk även utanför gruppen”, skriver han, och fortsätter:
”Inlägg som delas offentligt 100-1 000 gånger blir lästa även av många som inte röstar på SD och därigenom påverkar vi opinionen. Jag tror att många opinionsbildare och statsvetare kommer att sitta stumma när första valprognosen presenteras på valdagen.”
”Mediehusen är lite lata”
Journalisten och mediekonsulten Emanuel Karlsten kallar topplistsiffrorna för dopade.
Bara för att en artikel delas flitigt på Facebook behöver den inte vara läst av så särskilt många personer, eller ens ha spritts till så många människor utanför en viss grupp, menar Karlsten.
Men han tror ändå att siffrorna påverkar mediehusen.
– Det är ett systemfel hos medier, att vi ibland stirrar oss blinda på Facebook utan att göra en analys och se att siffrorna är dopade. Mediehusen är lite lata – ger någonting mycket klick så får det vara bra, säger han.
”Ungefär 95 procent av medlemmarna stöttar SD”
Gruppen ”Stå upp för Sverige” har enligt grundaren Patrik Markström som huvudfokus att stötta det han kallar för Sverigeblocket, alltså partier som vill ha hårdare invandringspolitik.
– Naturligt blir ju då att SD hamnar i fokus men även artiklar om M, KD och Alternativ för Sverige delas i gruppen. Jag uppskattar att ungefär 95 procent av medlemmarna stöttar SD, skriver Markström, som själv argumenterar för SD i många inlägg i gruppen.
Det finns flera sidor på svenska Facebook med fler anhängare än ”Stå upp för Sverige”. Exempelvis följs Aftonbladets ”Vi gillar olika” av 488 000 personer. ”Inte rasist, men”, som granskar och skämtar om SD, följs av 213 000 personer.
Ändå verkar varken ”Inte rasist, men” eller ”Vi gillar olika” påverka vilka artiklar som blir mest delade i någon större utsträckning.
Mindre men mer aktiv grupp
”Vi gillar olika” dyker upp en gång bland de mest inflytelserika aktörerna i SVT Opinions genomgång. ”Inte rasist, men” syns inte alls.
I jämförelse med sidorna ”Vi gillar olika” och ”Inte rasist, men” är ”Stå upp för Sverige” en mindre men avsevärt mycket mer aktiv grupp.
Emanuel Karlsten överraskas inte av att ”Stå upp för Sverige” återkommer bland de mest inflytelserika aktörerna, medan till exempel sidan ”Inte rasist, men” inte gör det.
– ”Inte rasist, men” får också väldigt stort genomslag, men de drivs av andra saker. ”Inte rasist, men” tycker att mainstream-media är fine, de har inget incitament att driva upp trafik till vardagliga artiklar om att allt är bra. Men ”Stå upp för Sverige” är kritiska mot normen och det breda etablissemanget, och kritik mot etablissemang skapar en mycket tydligare fiendekänsla; ett ”vi mot dem”, där delandet av en artikel blir aktivistiskt på ett annat sätt. Det driver upp engagemangssiffrorna, säger han.
”I vår grupp spinner vi vidare”
Patrik Markström, grundaren för ”Stå upp för Sverige”, håller med om Karlstens analys.
– Problemet med mainstream-media är att de inte vågar tänka förbi fattade beslut. Exempelvis när ni rapporterar att en moské fått godkänt att genomföra böneutrop på fredagar, då borde ni våga analysera längre. I vår grupp vågar vi spinna vidare på er nyhet om böneutropen då ni håller tillbaka, skriver han.
Även forskaren Orla Vigsö tror att engagemangssifforna beror på skillnader i strategi.
– I många högerrörelser har man en uttalad strategi att dela vidare. Det är som i Jehovas Vittnen, ju fler Vakttornet man delar ut desto bättre. Men bara för att du har fått en tidning blir du inte ett vittne.
Fotnot. Vid årsskiftet hade polisen fått in över 200 hatbrottsanmälningar mot inlägg som gjorts av medlemmar i ”Stå upp för Sverige”, uppger Eskilstuna-Kuriren. Antalet åtal om hets mot folkgrupp trefaldigades för övrigt förra året jämfört med 2016, uppger Svenska dagbladet. Ökningen sägs till stor del bero på att frivilligorganisationer har spårat upp och anmält fler näthatare.
