Det är dags att återta intentionerna med LSS. Regeringen har föreslagit snabba lagändringar i ett försök att återvinna förtroendet på LSS-området. Det är dock långt ifrån tillräckligt!
Förslaget återställer bara en liten del av de rättighetsinskränkningar som har skett de senaste åren. Regering och riksdag måste ta ansvar för den okunnighet och nonchalans som har präglat utvecklingen i praxis.
Försäkringskassan har slagit larm om en dom i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som får allvarliga konsekvenser för ett stort antal personer. Det är bara en i en lång rad av domar som har kringskurit människors liv genom att urholka lagens grundläggande principer och begränsa tillämpningen av samtliga tio insatser i LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är tydligt att domstolarna saknar kunskap om LSS innebörd och vad det innebär att leva med omfattande funktionsnedsättningar.
LSS är en rättighetslag som bärs upp av flera viktiga principer.
De som omfattas av lagen ska få möjlighet att leva som andra. Insatserna ska anpassas efter den enskildes individuella behov och den enskilde ska inte ha några merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning.
De lägre domstolarna och beslutsfattarna på Försäkringskassan och i kommunerna tillämpar och drar generella slutsatser av HFD:s ofta slarvigt formulerade domar. Enskilda avgöranden, som utgår ifrån högst individuella situationer, får på så sätt långtgående konsekvenser för en stor grupp människor.
Resultatet har blivit att flera av LSS grundläggande principer har urholkats. Några exempel:
· Merkostnadsprincipen
Merkostnadsprincipen innebär att den enskilde inte ska ha några merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Trots detta måste personer som bor i bostad med särskild service för vuxna, efter en dom i dåvarande regeringsrätten, betala för gemensamhetsutrymmen. Dessa ska, enligt propositionen om LSS, ingå som en del av servicen och omvårdnaden.
HFD har kommit fram till att ledsagaromkostnader inte omfattas av insatsen ledsagarservice. En person som beviljas ledsagning för att gå på bio måste därför betala både sin egen och ledsagarens biljett. Så var det inte tänkt!
· Principen om inflytande och medbestämmande
Insatsen korttidsvistelse kan efter en dom i dåvarande Regeringsrätten ges på helt andra tidpunkter och platser än föräldrarna ansökt om. Domen innebär även att föräldrarna inte har inflytande över vilket korttidsboende som barnet ska vistas på. På så sätt kan även barnets kamratkontakter försvåras.
En annan dom har medfört att den enskilde inte får välja typ av bostad. Vem annars skulle acceptera att inte ha något som helst inflytande över boendeform eller vem man bor tillsammans med?
· Principen om att leva som andra
Ett av målen med LSS är att personer med omfattande funktionsnedsättningar och deras anhöriga ska få leva som alla andra. På grund av en HFD-dom har det blivit svårt att få ledsagarservice utanför hemkommunen och de som vill göra en semesterresa är hänvisade till sin närmiljö.
Kommunarrest är inte att leva som andra!
Regering och riksdag måste ta ansvar för den okunnighet och nonchalans som har präglat utvecklingen i praxis. Det är dags att återta intentionerna med LSS!
