För mig och många fler är det tydligt att cheferna, ledningen och förövarna på mediehusen skyddar och håller varandra om ryggen.
De berättelser om sexuella trakasserier som framkommit under kampanjen #metoo är tecken på ett systematiskt maktutövande som pågått i flera år.
Vi behöver fortsätta att skapa ett klimat där människor inte är rädda för att våga berätta, blir trodda och lyssnade på – utan rädsla för att ens chef ska hålla förövaren om ryggen.
Detta arbete börjar med att ni i mediehusens ledningar tar de drabbades berättelser på allvar – såväl tidigare anställda och nuvarande anställda.
LÄS MER: TV4-ledningen anmäls för Timell-skandalen
TV4:as VD, Casten Almqvist, anser sig ha gjort allt genom att beställa en så kallad extern utredning på vad som har hänt angående Martin Timell.
Det räcker inte.
En stor del av problemet bottnar i avsaknad av en struktur och där man tar ansvar för hur man i organisationen hanterar frågor om sexuella trakasserier.
Hur ledningen har agerat när berättelser om sexuella trakasserier på kanalen framkommit är ett bevis på att de fortfarande håller någon eller några om ryggen.
LÄS MER: SVT: ”Vi pausar programmet om profilen misstänks för brott”
Män backar andra män och det är tragiskt att som tidigare frilansare inom tv-branschen sitta på åskådarbänk och se detta försvarande av de destruktiva strukturerna få fortsätta.
Fortfarande väljer ledningen att ta sina polares parti, trots att de enligt lagen betett sig på ett brottsligt sätt. Ni måste ta ert ansvar!
Varför inkommer då inte fler anmälningar om sexuella trakasserier i mediebranschen? Trots att vi nu fått så många vittnesmål om problem?
Ja, i grunden handlar detta förstås om att det för de allra flesta är fråga om otrygga anställningar och att man lätt hamnar i en utsatt situation som anställd i mediabranschen.
Man är konstant på jakt efter frilansande uppdrag, produktion eller projektanställning.
Om du vill få in lön och nya uppdrag måste du helt enkelt anpassa dig till ett klimat som inte är hälsosamt.
Så här ser det inte bara ut i tv-branschen, utan det är så i musikbranschen och i hela mediebranschen.
Eftersom mediehusen finns till för medborgarna är det dags att de här aktörerna inser att de är en form av förebilder. Då måste de också agera som sådana.
Ingen ska behöva utstå sexuella trakasserier eller annat sexuellt våld på sin arbetsplats!
Ni som har makten i ledningen – ni har ansvaret, inte minst för kommande generationer.
Ta vara på chansen att vända den här strukturen nu genom att ha anställda med schyssta värderingar, både i och utanför rutan. Gör er så kallade nolltolerans till en AKTIV nolltolerans – och det nu.
