Varför har Nordkorea genomfört de senaste missil- och kärnvapentesterna?
De senaste missil- och kärnvapentesterna är en del i en långsiktig plan att trygga säkerheten för regimen i Nordkorea.
De sista testerna genomfördes även med syftet att skicka ett tydligt meddelande till USA och det internationella samfundet om att Nordkorea inte kommer stoppa utvecklingen och stabiliseringen av sina missil- och kärnvapenprogram.
Tvärtom har Nordkorea målet att bli en erkänd kärnvapenstat, och att alla förhandlingar skall fortgå med detta som grundförutsättning.
Testerna var också kopplade till den gemensamma och årliga militärövning som USA och Sydkorea avslutade den 31 augusti.
Dessutom var det sista kärnvapentestet ett sätt att visa sin ilska mot Kinas agerande och deras acceptans av sanktionerna mot Nordkorea.
Kinas president Xi öppnade BRICS-möte samma dag som detonationen tog plats, vilket är ett mönster vi har sett tidigare. De senaste tre gångerna som Kina har genomfört stora internationella möten, har Nordkorea genomfört tester.
Se: Så blev Nordkorea en kärnvapenmakt
Hur har USA och andra aktörer svarat på testerna?
Svaret på Nordkoreas tester har varit hårt och internationellt enhälligt. Fördömanden har inkommit från Kina likväl som Ryssland, även om deras svar har fokuserat mer på behovet av dialog än andra aktörer.
Det kortsiktiga resultatet kommer att bli hårdare sanktioner från det internationella samfundet, något Nordkorea otvetydigt räknat med.
Kanske kommer vi nu också se en bredare implementering från Kina, som har fått hård kritik för att de inte implementerat tidigare sanktioner till fullo.
Efter de senaste testerna kommer det bli svårt för Kina att inte utöka sanktionerna, speciellt när USA nu höjer rösten ytterligare genom att hota med sekundära sanktioner mot kinesiska företag, eller länder som, som Trump twittrade om, gör affärer med Nordkorea.
Det finns dock en gräns för Kinas agerande mot Nordkorea som fruktar att ett instabilt Nordkorea kan hota regionen än mer än status quo.
Missil- och kärnvapenprogrammen har även lett till fler militära övningar mellan USA och Sydkorea, och de senaste testerna från Nordkorea kommer att leda till ett djupare militärt samarbete mellan de två länderna med en utökad förmåga till missilförsvar samt placering av strategiska vapen i Sydkorea.
Detta kommer att leda till ett hårdare militärt tryck mot Nordkorea, och stärka USA:s militära position i regionen.
Vad är riskerna de kommande veckorna?
En medveten militär operation initierad av USA eller Nordkorea är inte sannolik då båda aktörerna är medvetna om att konsekvenserna skulle vara förödande, detta retoriken till trots.
Mattis, US Secretary of State, har även noterat faran i detta. Även Sydkorea och Kina skulle vara motståndare till en militär lösning på situationen.
Detta noterat, är riskerna för missförstånd och misstag större än på mycket länge, där små konflikter till sjöss eller runt den demilitariserade zonen lätt kan eskalera till något mycket större.
Det är sannolikt att Nordkorea kommer att fortsätta testerna i närtid, möjligen redan senare i veckan.
Den stora frågan blir då hur USA och Japan skulle välja att agera framgent.
Kommer de försöka skjuta ner eventuella missiler, och hur väljer i så fall Kina och Nordkorea att reagera på det? Det blir speciellt svårt att förutspå dessa frågor när en otydlig Trump inte verkar ha bestämt sig för en tydlig strategi i frågan, med undantag från att begära ändrat beteende hos Kina och Sydkorea.
Det känns därför troligt att situationen kommer att eskalera ytterligare, med tuffare retorik och aktioner som kommer trigga ytterligare provokationer.
Vad kan och bör det internationella samfundet göra?
I dagsläget har vi fyra generella alternativ, som givetvis kan kombineras:
- utökade sanktioner som inkluderar olja, banksystemet och textiler
- militär intervention
- militär avskräckning från båda sidorna
- engagemang genom dialog och samarbete.
Alla dessa fyra alternativ har allvarliga risker och brister som gör att ingen av dessa skulle vara produktiva alternativ idag.
Ett militärt alternativ skulle få oöverblickbara konsekvenser, speciellt för de båda koreanska staterna. Militär upprustning skulle öka riskerna för konflikter, och parterna står alltför långt ifrån varandra för att ha en konstruktiv dialog.
I dagsläget är det viktigaste och mest genomförbara ett fokus på krishantering, på operativ nivå, för att minska riskerna för misstag och eskalering av konflikten.
Detta skulle även kunna minska den ömsesidiga och grundläggande frånvaron av förtroende mellan parterna som skulle behövas för att hitta en långsiktig lösning.
