När svenskar på allvar började resa ner för att ansluta sig till Islamiska statens kalifat 2014 så chockades statsminister Stefan Löfven (S), och tillstod året därpå att ”Sverige har varit naiva” och att ”det varit svårt för oss att acceptera att det i vårt öppna samhälle finns människor, svenska medborgare, som sympatiserar med mördarna i ISIL.”
Men våra politiker borde inte ha varit naiva. Om man hade tagit till sig den redan då befintliga kunskapen om svenska jihadistmiljöer så skulle man ha kunnat arbeta preventivt.
1994 kom imamen Fouad Shangole till Sverige. 2004 flyttade han till Somalia. 2008 våldtogs där en 13-årig flicka.
När hon anmälde händelsen till al Shabaabs ordningsupprätthållande islamistmilis, så menade de att hon hade frestat männen och hon dömdes till döden genom stening.
Imamen som utfärdade domen var Shangole, som alltså hade bott i Sverige.
Säpo kände till honom. Men beslutsfattande politiker borde också ha känt till honom – och otaliga andra exempel på svenska islamister, varav omkring 300 har rest ner för att strida för Islamiska staten.
De har rest från ett Sverige, där naiva, blinda och döva politiker har tillåtit islamismen att frodas fritt, och sedan sprida död och hat i världen.
Nu är Islamiska staten besegrad.
USA:s president har därför manat Europa att ta hand om ”sina egna” tillfångatagna jihadister. Om ingen tar ansvar för dem så riskerar de att släppas fria, twittrade president Trump.
Sverige måste internera sina egna jihadister. Både de som redan har kommit hit och de som är på väg.
2002 upprättade USA fånglägret på Guantanamo. Eftersom jihadisterna inte följde krigskonventioner stämplade man dem som illegala kombatanter och höll dem inspärrade preventivt.
Europa gnällde på detta, eftersom vi inte tog hotet från jihadisterna på allvar.
Men nu måste Sverige göra samma sak. Anslutning till al Qaida-liknande rörelser måste göras olagligt och därefter måste de som aktivt anslutit sig till dessa rörelser frihetsberövas.
När de sedan är frihetsberövade så kan utredningar göras i lugn och ro. Oskyldiga kan släppas; de skyldiga till terrorbrott kan åtalas och de som bedöms som potentiella säkerhetshot fortsätta hållas inlåsta på obestämd tid.
Det är så man håller sina egna länder trygga, vilket är våra politikers främsta ansvar.
Men det är också vårt ansvar att städa upp i den värld som ”vi” har stökat ner.
Därför behöver Sverige ett eget Guantanamo för våra egna jihadister.