Det finns många exempel på detta. Här är några från det senaste året.

• Fifa ger damfotboll ”key priority” och dubblar sina investeringar inom en rad områden. Fifa vill också införa 14 veckors föräldraledighet för damspelare.
• Brasiliens och Englands fotbollsförbund har infört jämställda ersättningar för landslagen.
• Uppsala basket har beslutat att all framtida sponsring ska delas lika.
• Sarah Thomas är en av flera kvinnor som skrivit sporthistoria. Thomas blev första kvinna att döma Super Bowl, Becky Hammon första kvinna att coacha ett NBA-lag och i Sverige blev Tess Olofsson den första kvinnliga domaren att döma i Superettan.
• Inom sporträttigheter har UEFA för första gången samlat alla matcher i damernas Champions League i ett försäljningspaket. FIFA valde att sälja herr- och dam-VM i separata paket (tidigare kom viss damfotboll ”lite på köpet”) och trendspanare inom sporträttigheter pekar ut damidrott som det trendigaste på marknaden.

Det sista kan jag själv skriva under på. För fem år sedan skrattade vissa åt SVT:s mål med en jämställd sportbevakning. Idag är vi inbjudna till världens största idrottsförbund och mediabolag för att föreläsa om vår resa.

Det rör alltså på sig. Damidrott, framförallt lagsporter, som länge varit i kylboxen blir sakta men säkert allt hetare. Jag tror att det finns flera skäl till att denna utveckling sker just nu.

• Tiden har kommit ikapp både idrottsvärlden och sportmedia. Idrotten är en spegling av samhället och mycket har skett sedan 1979 då FN antog Kvinnokonventionen som ska garantera kvinnor samma fri- och rättigheter som män.
• Många idrottskvinnor har insett att dom har ett starkt marknadsvärde, kanske inspirerade av tennisspelarna som insåg detta för flera år sedan.
• Sociala medier har givit idrottskvinnor egna plattformar, så beroendet av traditionell media har minskat.
• Framväxten av streamingtjänster har gjort det möjligt att sända mer sport samtidigt som nya produktionslösningar gjort det möjligt att producera viss sport billigare.
• Sporträttighetskostnaderna för herridrott har i vissa fall blivit så bisarrt dyra att tv-bolagen måste hitta nya vägar och då blir damidrott än mer intressant.
• Hållbarhet är en prioritet för idag, inte minst för många sponsorer som vill att idrotten ska kunna visa en tydlig plan där jämställdhet är en del av hållbarhetsplanen.
• Ett ökat publikintresse. En internationell undersökning av Nielsen från 2018 visar att 84 procent av dom sportintresserade är intresserade av damidrott. Och svenska Upplevelseinstitutet rapporterar att intresset för fem svenska damligor ökat med 100 procent sedan 2014.

Men en tydlig trend och ett ökat intresse betyder inte automatiskt mer verkstad, för det finns utmaningar. Mer tv-sänd damidrott kräver omprioriteringar i redan tighta budgetar, det kräver nya nätverk och inte minst måste gamla mönster brytas. Och tro mig, det är betydligt svårare än man kan tro.

Vi på SVT Sport satte målet med en jämställd sportbevakning 2015 och i en ny handbok, som vi skrivit tillsammans med kollegor inom EBU (European Broadcasting Union), delar vi med oss av dom lärdomar vi dragit under årens lopp. Boktiteln ”Reimagining sport” betyder ungefär att tänka om kring sport, tänka nytt, tänka annorlunda.

Egentligen borde inte boken behövas år 2021. Men den behövs, i alla fall ett tag till, och för den som läser boken och inspireras kan en skatt vänta. För oss på SVT Sport innebar nämligen en förändrad sportbevakning fler egna nyheter, fler historier att berätta, mer livesport att sända och en fördubblad digital publik.

Hälsar Åsa Edlund Jönsson, sportchef SVT, här med ett internationellt pris SVT Sport fick 2020 för arbetet med en jämställd sportbevakning.