Svenska friidrottaren Nadja Casadei växte upp i en stor familj med ansträngd ekonomi men trots det lyckades mångkamparen ta sig till landslaget och fick senare chansen i både VM och EM. Men det här är inget som hör till vanligheten. Per Göran Fahlström har tillsammans med tre kollegor vid Linnéuniversitetet undersökt hur vägen fram till idrottsutövande på elitnivå ser ut.
Resultatet visar att 84 procent av landslagsutövarna bodde i villa eller radhus när de var 13-15 år. Dessutom har drygt 30 procent av landslagsutövarna en mamma som har utövat samma idrott. Bland de manliga landslagsutövarna uppgav hela 54 procent att deras pappa utövat samma idrott.
Idrottsrörelsen måste agera
Sammanfattningsvis visar undersökningen att landslagsutövarna kommer från ”idrottsfamiljer” och att föräldrarna haft ekonomiska möjligheter att stödja sina barns idrottande. Trots att undersökningen är fyra år gammal är trenden densamma i dag.
– Vår bild är att behovet av föräldrars stöd ökar. Barn börjar idrotta ännu tidigare i dag och då behöver de föräldrar som skjutsar, lämnar, köper nya skridskor. Det här är inget typiskt svenskt utan så här ser det ut även internationellt. Barn börjar tidigare och då är de beroende av föräldrars intresse, uppbackning och ekonomiska stöd, säger forskaren Per Göran Fahlström till SVT Sport och fortsätter:
– Det här är ett demokratiskt problem, idrotten är inte tillgänglig. Ur en ren elitsynpunkt så finns det massa duktiga tjejer och killar som inte valt rätt föräldrar. Tyvärr är det så det ser ut. Det tycks vara så att redan ganska tidigt så kostar idrott mycket i dag. Vi har ingen ny forskningsdata men när vi presenterar det här och möter folk varje vecka så förstärks den här bilden.
Per Göran Fahlström tror att idrottsrörelsen måste agera för att få till en förändring.
– Här har idrottsrörelsen något att fundera på. Om du inte har rätt föräldrar, hur gör du idrotten tillgänglig?
”Barns idrottande blir ett familjeprojekt”
Själv tror han att regelverket måste justeras. Att det till exempel finns regler för hur många par skidor ett barn som håller på med längdskidor får använda eller hur många olika sorters valla.
– Jag gillar inte tvång men jag brukar använda uttrycket att strukturer skapar kulturer. Sätter du regler kommer det att bli det normala.
Han tror däremot inte att utbilda föräldrar och försöka ändra deras attityd är rätt väg att gå.
– Ska man övertala föräldrar kommer alla att göra olika. Föräldrar som betalar mer och är mer engagerade lägger sig i mer i dag än förr. Hur mycket barnet ska tävla, kanske köper in extra träning för att de har råd med det.
– Barns idrottande i dag blir ett familjeprojekt.
Om fördjupningen
I juni fokuserar SVT Sport extra på den grupp som föreningsidrotten har svårast att nå: Unga tjejer från familjer med små resurser.
Bakgrunden är att flera studier under våren konstaterat att familjens ekonomi påverkar hur mycket barn föreningsidrottar i Sverige.
Bland annat en aktuell rapport från forskargruppen Ung livsstil.
I 35 år har Ung livsstil gjort egna undersökningar och totalt har 77 857 barn och ungdomar i mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet i 17 kommuner besvarat enkäten som ligger till grund för undersökningen. Svarsfrekvensen ligger på 80 procent.
De fem socioekonomiska grupperna
Grupp 1: Bor i villa/radhus och har tillgång till bil+ båt+ sommarstuga
Grupp 2: Bor i villa/radhus/insatslägenhet/bostadsrättslägenhet och har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga
Grupp 3: Övriga t. ex. bor i hyreslägenhet och har tillgång till två av: bil, båt, sommarstuga
Grupp 4: Bor i hyreslägenhet och har tillgång till antingen bil, båt eller sommarstuga
Grupp 5: Bor i hyreslägenhet. Har inte tillgång till sommarstuga, bil eller båt