Ända sedan baron Pierre de Coubertin grundade de moderna Olympiska spelen har OS status som fristående från politik varit helig. OS-deltagarna får manifestera åsikter på till exempel presskonferenser, men inte på olympiska platser som arenor och vid ceremonier. Och denna inställning stöds av Sveriges olympiska kommitté.

– Vi tycker att regeln är väldigt bra. Vem ska bedöma vilken typ av propaganda som får genomföras? Vad är OK och vad är inte OK?, säger SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo till SVT Sport.

Men just nu har Black lives-rörelsen fått Internationella olympiska kommittén att svaja.

SOK:s ordförande Thomas Bach sade i juni att SOK:s aktivas råd ska undersöka olika sätt att uttrycka åsikter, samtidigt som den ”olympiska andan” bevaras. Dessutom har idrottsjätten USA:s olympiska kommitté sagt att de ska tillsätta en arbetsgrupp för att möjligen ändra de gamla reglerna.

Skilja på olika protester

En idé som framförts är att OS möjligen ska försöka skilja på politiska protester, och stöd för mänskliga rättigheter.

Men hur då? Är inte mänskliga rättigheter politik? Och vad är mänskliga rättigheter? Tänk om någon vill manifestera för diktatur, dödsstraff, heterosexuella normer eller religiöst förtryck. Vem ska bedöma att vissa åsikter är korrekta och andra inte?

– Det är en väldigt knixig väg som man väljer att gå i så fall. Jag tror att huvudlinjen kommer att kvarstå, naturligtvis med någon smärre justering precis som med andra regler. Det tror jag vi kan se framför oss, säger Peter Reinebo.