Sju av åtta partier vill satsa mer på idrottens integrationsarbete

Uppdaterad 7 september 2022

Publicerad 7 september 2022

Varje år får idrottsrörelsen miljontals kronor i statligt stöd, öronmärkta för arbetet med integration och inkludering.

Inför valet vill sju av åtta riksdagspartier öka stödet ytterligare, medan Sverigedemokraterna ifrågasätter hur stor effekt pengarna egentligen har.

Att ”bryta segregationen”, ”knäcka gängen” och ”minska utanförskapet” har varit återkommande politiska budskap inför valet på söndag.

Och idrottsrörelsen lyfts ofta fram som en del av lösningen.

Idrott och politik

Sedan 2015 får den organiserade idrotten, fördelat via Riksidrottsförbundet (RF), riktade statliga pengar för arbetet med integration och inkludering. Förhoppningen är att locka fler personer som är nyanlända i Sverige eller bor i segregerade områden till idrottsrörelsen.

Ygeman (S): ”Jag tror anslagen kommer öka”

Även om stödet har minskat de två senaste åren, handlar det om miljonbelopp. Under 2017-2019 var totalsumman 78 miljoner kronor årligen. I år är de riktade stödet till idrottens integrationsarbete 30 miljoner kronor.

– Jag tror att anslagen för att idrotten ska vara verksam i utsatta områden kommer öka åren framöver. För det är lite tuffare att rekrytera ledare där, det är lite tuffare för barnen att betala avgiften där och då måste vi ha lite mer anslag också, säger idrottsminister Anders Ygeman (S).

En åsikt han inte är ensam om. Av riksdagens åtta partier som SVT Sport har intervjuat, vill sju se ett ökat statligt stöd.

Moderaterna vill satsa på idrottslyft i utsatta områden

Flera partier har inför valet dessutom presenterat uttalade satsningar. Till exempel Moderaterna lovar 250 miljoner kronor årligen i ett särskilt idrottslyft i utsatta områden.

– När jag pratar med personer inom olika idrotter, säger de att de inte når fram på alls samma sätt (i socialt utsatta områden). Därför behövs en rejäl satsning, inte bara temporära projekt – för vi har en projektsjuka i det här landet – utan stabila permanenta verksamheter som når generation efter generation av barn och unga, säger partiledare Ulf Kristersson.

SD tror inte på statliga integrationspengar

Sverigedemokraternas idrottspolitiska talesperson Angelika Bengtsson ser det på ett annat sätt. Hon poängterar att idrottsföreningarna är en viktig samhällskraft i socialt utsatta områden, men tror inte att det är på grund av de statliga pengarna.

– I framför allt utanförskapsområden har idrottsföreningar tagit ett väldigt stort ansvar och det är bra, för det har också gett resultat. Men jag tror det är att de har funnits där som är det primära, snarare än att de har fått ett integrationsarbete på sig. Låt idrott vara idrott, inte vara en del av det här integrationsprojektet, säger hon.

Så svarade partierna

Samtliga åtta riksdagspartier fick svara på frågan:

Tycker du det statliga stödet till idrottens arbete med integration ligger på en rimlig nivå eller borde satsningen öka/minska?

Centerpartiet: ÖKA

Partiledare Annie Lööf:

– Vi tycker det ska vara mer pengar. Vi har förhandlat fram idrottslyft genom åren för vi vet hur viktig idrottsrörelsen är. Föreningslivet och framför allt idrotten är helt avgörande för en effektiv och bättre integration. Det är också en viktig förebyggande åtgärd för att barn och unga till exempel inte ska hamna i kriminalitet.

Kristdemokraterna: ÖKA

Vice partiordförande Jakob Forssmed:

– Jag har inget emot att satsningen blir större. I vår budget satsar vi riktade pengar på något vi kallar fritidskortet som är laddat med pengar och ska gå till alla barn mellan årskurs 2 och 9. Det är ett direkt ekonomiskt stöd för varje barn, en uppmuntran att gå till en idrottsklubb eller annan ledarledd fritidsaktivitet.

Miljöpartiet: ÖKA

Språkrör Per Bolund:

– Idrotten är en otroligt viktig aktör och arena för möten mellan människor med olika bakgrund eller ursprung. Vi vill göra särskilda satsningar för att ge idrotten ett lyft. Där vill vi avsätta 300 miljoner kronor för en riktad satsning, så att idrotten kan vara mer uppsökande och få fler att vilja bli idrottsutövare.

Liberalerna: ÖKA

Partiledare Johan Pehrson:

– Liberalerna har ambitiösa planer för att öka tryggheten i våra utsatta områden. Vi kallar det ett förortslyft. Där ingår också idrott. Barn ska spela basket eller annan fritidsaktivitet. Livet måste fyllas med meningsfullt innehåll mellan skolan och tills man går och lägger sig.

Moderaterna: ÖKA

Partiledare Ulf Kristersson:

– Satsningen har varit alldeles för liten. När jag pratar med personer inom olika idrotter, säger de att de inte når fram alls på samma sätt (i utsatta områden). Därför behövs en rejäl satsning på långsiktiga permanenta idrottsverksamheter*.

*Moderaterna har inför valet presenterat “idrottslyftet” på 250 miljoner kronor, ett stöd till idrottsprojekt i utsatta områden.

Socialdemokraterna: ÖKA

Idrottsminister Anders Ygeman:

– Vi ska ha mer pengar till idrottsrörelsen i de utsatta områdena. Det är ett vallöfte från Socialdemokraterna. Sen ska vi tillsammans med idrottsrörelsen diskutera hur det stödet ska utformas och användas så effektivt som möjligt*.

*Socialdemokraterna har inför valet utlovat ökade resurser till idrotten i utsatta områden. Hur mycket pengar det rör sig om är ännu oklart.

Sverigedemokraterna: MINSKA

Idrottspolitisk talesperson Angelika Bengtsson:

– Vi har varit emot de här satsningarna, eftersom idrotten inte är experter på integration. Vi har slösat pengar på integrationsprojekt som inte har lett till någonting eftersom vi ser att segregationen ökar i samhället. Låt idrotten vara idrott. Blir man en del av en idrottsförening så blir man per automatik en del av integrationen.

Vänsterpartiet: ÖKA

Idrottspolitisk talesperson Vasiliki Tsouplaki:

– Man skulle absolut kunna göra mer och det finns stor potential. Men det gäller att man tittar på vad man har för strukturer. Hur möjliggör man avgifter, den typen av ekonomiska kostnader. Vad lägger man för ansvar på föräldrar, hur ska vi göra så att barn från olika samhällsklasser ska kunna idrotta tillsammans?

Integrationspengarna till idrotten

De riktade statliga pengarna till idrottsrörelsen (RF) kommer från två olika håll:

1. Idrott för nyanlända

2. Idrotter i segregerade områden

Idrott för nyanlända (2015 – pågående)

Under den stora flyktingvågens år 2015 beslutade regeringen att satsa pengar på idrott för nyanlända. Stödet var som störst 2016 (84 miljoner kronor). De två senaste åren har stödet minskat rejält och halverats två gånger om. Nedgången kan delvis förklaras av coronapandemin, men beror framför allt på en mer restriktiv migrationspolitik, enligt Riksidrottsförbundet.

2015: 52 mkr

2016: 84 mkr

2017-2020: 64 mkr

2021: 32 mkr

2022: 16 mkr

Källa: RF

Idrotter i segregerade områden (2017 – pågående)

Sedan 2017 har regeringen också satsat 14 miljoner kronor årligen på idrottsföreningar i socialt utsatta områden.

Det handlar om att möjliggöra för ökade idrottsaktiviteter i dessa områden, exempelvis att anställa fler idrottskonsulenter och idrottsledare.

Idrott och politik

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.