Hedvig Lindahl höll som barn på att drunkna i kobajs. Foto: Bildbyrån

Hedvig Lindahl höll på att drunkna i kobajs

Uppdaterad
Publicerad

Hedvig Lindahl höll på att dö när hon var fyra år gammal.

I sommar i P1 berättar landslagsmålvakten om den traumatiska upplevelsen.

– Här kunde historien om mig tagit slut, säger hon i radioprogrammet.

Hedvig Lindahl är uppvuxen i Marmorbyn, några kilometer utanför Katrineholm.

I sitt sommarprat, Sommar i P1, återger den 39-årige landslagsmålvakten en historia från barndomsåren på sörmländska landsbygden.

När hon var fyra år gammal var Lindahl på upptåg i en ladugård med sin tre år äldre syster och hennes jämnåriga kompis.

När flickorna skulle ut ur ladan gick de fel och tvingades ta vägen förbi kossorna för att komma därifrån.

– Rädslan, till och med skräll fyller mig. Jag vågar inte gå förbi de stora djuren. Min syster är modig. Hennes vän också. Men jag stelnar till. Jag ser hur de springer förbi de stora djuren. De vågar ta vägen ut som går bakom deras stora läskiga ben, som kan sparka bakut. Jag hittade en alternativ väg, en dörr till vänster om mig, säger hon i radioprogrammet.

”Jag fastnade och skrek”

Dörren ledde rakt ner ett hav av kobajs och likt kvicksand sjönk hon längre och längre ner. Hon menar att det inte är helt ovanligt att olyckor sker i hanteringen av avfallet från kossorna.

– Här kunde historien om mig tagit slut. Fyra år gammal. Jag fastnade och skrek. Jag kunde inte ta mig ur för egen del. Jag inser i dag att jag hade en himla tur.

Den här gången slutade historien lyckligt för Hedvig Lindahl. Hennes extramamma Nina kom till undsättning och fick upp fyraåringen ur kobajset.

– Jag inser nu att hon räddade mitt liv, säger hon.

Sommar i P1 släpps som podcast klockan 07.00 och sänds i P1 klockan 13.00.

Se även: Lindahl om favoritskapet: ”Statistik talar sitt språk”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.