“Det borde pratas mer om psykisk ohälsa”. Orden kommer från löparen Kalle Berglund som efter OS i Tokyo öppnade upp om sin prestationsångest och psykiska välmående. Han önskade också att friidrottsförbundet tydligare skulle sätta agendan för hur man pratar om och hanterar psykisk ohälsa.
Förbundsläkaren Sverker Nilsson menar att man har varit tydlig inom friidrotten.
– Vi börjar med att de som ingår i vår elitsatsning väldigt tidigt får en mental coach för att lära sig hantera framgångar, motgångar och hur man kan förebygga på ett bra sätt. När någon drabbas har vi knutet till oss psykologer och psykoterapeuter från förbundets sida som stöttar.
Vill diskutera med Berglund
– Tränarna får lära sig att hantera akuta skador och se när en person mår dåligt, har ont eller tränar felaktigt.
Berglund berättade också hur han och generalsekreteraren Stefan Olsson kommit överens om att ha ett möte om hur han kan dela med sig av sina erfarenheter. Men det har inte blivit av ännu.
– Vi tar gärna del av hans tankar, det är oerhört viktigt att vi hela tiden lär oss hur vi kan agera bättre. Annars kommer vi inte vidare, säger Nilsson.
Vad kan ni göra bättre?
– Man kan säga att allt som vi gör idag är vi glada för att vi gör, men vi kan göra allting bättre. Det är en resursfråga och det behövs pengar och att anställa mer personal, men det har vi inte.
Resursbrist
Nilsson, som är distriktsläkare, har stor erfarenhet inom idrotten och har gjort flera studiebesök hos olika länder. Där märker han hur förutsättningarna skiljer sig åt.
– Ungern där man har ett statligt sjukhus som har anställt väldigt många fystränare, mentala coacher, idrottsläkare osv, där alla som jobbar med de olika landslagen är heltidsanställda av staten och i sitt arbete ingår det att ta hand om de här bitarna. De allra flesta som jobbar med idrott i Sverige gör det i princip helt ideellt och hjälper idrotten på ett fantastiskt sätt. Men så länge vi inte får statligt stöd kan vi inte konkurrera på samma sätt.