I labbet på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) ligger löparskor på ett bord. De har sågats sönder på mitten. Här undersöker Toni Arndt, professor i biomekanik, och hans kollegor vilken effekt nya löparskor har på prestationen.

Skomodellen som står allra mest i fokus lanserades 2017 och har, tillsammans med en ännu nyare modell från samma företag, använts av löpare vid flera rekordtillfällen.

”Skulle påstå att det är bevisat”

Enligt studier som genomförts sänker de nya modellerna energiförbrukningen med fyra procent. Toni Arndt upplever resultaten som trovärdiga.

– Det finns flera oberoende studier som har visat ungefär samma sak. Jag skulle påstå att det är bevisat att det finns en effekt. Annars skulle inte alla de här rekorden slås, säger han.

För Toni Arndt har dessutom en ny uppgift dykt upp på arbetsbeskrivningen.

Nya reglerna väcker debatt

På sistone har han mätt skor för att undersöka att de följer regelverket. Sedan slutet på januari har World Athletics (före detta IAAF) infört en gräns för skorna: max 40 millimeter sula och förbjudet med karbonplattor som överlappar varandra. Skor måste också ha varit ute på marknaden i minst fyra månader innan de godkänns.

Beskedet innebär att de skor som redan finns på marknaden får användas vid OS i Tokyo i sommar så länge de lever upp till kraven. Ett beslut som väckt stark kritik från vissa håll. Samtidigt fortsätter utredningen av den nya teknologin.

– Jag kan tänka mig det kommer ett förbud. Och då är frågan vad man gör med rekorden som redan slagits? Där tänker jag att man kan dra parallellen med hajdräkten. Där förbjöds dräkten men rekorden behölls. Jag tror vi kommer se något liknande här, men vi får se, säger Toni Arndt.

Se hela inslaget: så fungerar de omtalade skorna