Som 16-åring avslutade Clara Göthberg sin elitkarriär inom rytmisk gymnastik. Hon var utmattad, hade en ätstörningsproblematik, dålig självkänsla och skador i rygg och knä.
I en granskning som SVT Sport gjort – med nio tidigare elitgymnaster – vittnade hon om skadlig ledarkultur inom svensk rytmisk gymnastik.
– Vi skulle stöpas som ljus in i idealet för vad en duktig gymnast är, sa Göthberg.
”Många hejarop”
Efteråt har hon fått stort stöd på sociala medier.
– Jag har inte hunnit läsa allt, men det har varit många hejarop. Mycket mer än jag någonsin trodde. Många fina hälsningar. Allt det här har blivit större än jag väntat mig. Jag har svårt att ta det till mig, säger 19-åringen till SVT Sport på torsdagen.
Hon uppskattar stödet.
– Det är såklart skönt. Jag förväntade mig inte att det skulle bli så stort. Det är många som delar med sig av sina erfarenheter nu och det har blivit en diskussion där man delar med sig av sina perspektiv och synviklar. Det trodde jag inte. Men det betyder mycket.
– Det som betyder mest är att det finns de som känner igen sig och tycker att det är skönt att någon vågar lyfta ämnet. Sedan finns det två sidor såklart. De som känner igen sig i min historia kan tycka att det hjälper att någon delar med sig, men samtidigt betyder det att det finns många med en minst lika lång och trasslig situation som min.
Övergrepp inom idrotten
Övergrepp inom idrotten har i litteraturen delats in i tre kategorier: fysiska-, sexuella- och emotionella övergrepp.
Emotionella övergrepp kan i sin tur delas in i tre underkategorier:
Verbala beteenden som t.ex. utskällningar.
Fysiska beteenden utan kontakt som t.ex. att kasta en vattenflaska i väggen bakom dig.
Utfrysning och förnedring som t.ex. att aktivt ignorera en idrottare eller försumma dennes behov.
Emotionella övergrepp är en del av det man kan kalla uppsåtligt våld. Som i sin tur består av fysiskt, sexuellt och emotionellt våld. Unicef klassar uppsåtligt våld inom idrotten som ett globalt hälsoproblem och Internationella Olympiska Kommittén har betonat rätten till en trygg idrottsmiljö.
Källa: Klara Edlund, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och docent i psykologi, Unicef, IOK.
