I SVT Sports granskning av rytmisk gymnastik vittnar flera tidigare elitgymnaster om att de blivit utsatta för hot och kränkningar, och har fått sina kroppar stretchade på tillvägagångssätt som strider mot gymnastikförbundets policy.
Malin Träff, ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet har sett och läst SVT Sports publiceringar.
– Framför allt blir jag berörd av Claras (Göthberg) berättelse. Det är väldigt viktigt att vi tar till oss den och välkomnar om fler vill berätta. När röster höjs hjälper det oss att förändra det som behöver förändras, säger Malin Träff.
Hur kan detta fortfarande vara ett problem?
– Vi har kommit en bit på vägen när vi bryter kulturer där vi tidigare inte pratat. Det är ett tecken på att vi luckrar upp en norm där resultat och prestation varit viktigare än barn och ungas hälsa och välbefinnande. Vi är en bit på väg, men vi har mycket kvar.
Vad kan ni göra mot ledare som missköter sig?
– Det vi måste göra är att sätta barn och ungas hälsa främst. Att vara ledare är ett förtroende som vi måste vara beredda att ta tillbaka.
Nästa vecka, den tionde mars, ska RF släppa ett dokument till idrottsförbund om riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. För första gången sedan 2014.
– Riktlinjerna är ett sätt att beskriva hur vi gör vår värdegrund och barns rättigheter i praktiken inom idrotten. De är också ett sätt att vägleda idrottsrörelsen mot våra gemensamma mål om att behålla och få nya och fler barn och unga till idrotten och att skapa riktigt bra utvecklingsmiljöer.
– I förlängningen ger det även idrottslig framgång. Den största skillnaden från 2014 då vi tog fram dokumentet första gången är att vi i de nya riktlinjerna är betydligt mer konkreta i frågor som rör trygghet, inkludering och delaktighet.
KLIPP: Clara Göthberg om massiva stödet: ”Mer än jag trodde”
Övergrepp inom idrotten
Övergrepp inom idrotten har i litteraturen delats in i tre kategorier: fysiska-, sexuella- och emotionella övergrepp.
Emotionella övergrepp kan i sin tur delas in i tre underkategorier:
Verbala beteenden som t.ex. utskällningar.
Fysiska beteenden utan kontakt som t.ex. att kasta en vattenflaska i väggen bakom dig.
Utfrysning och förnedring som t.ex. att aktivt ignorera en idrottare eller försumma dennes behov.
Emotionella övergrepp är en del av det man kan kalla uppsåtligt våld. Som i sin tur består av fysiskt, sexuellt och emotionellt våld. Unicef klassar uppsåtligt våld inom idrotten som ett globalt hälsoproblem och Internationella Olympiska Kommittén har betonat rätten till en trygg idrottsmiljö.
Källa: Klara Edlund, legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut och docent i psykologi, Unicef, IOK.