Sju idrottsforskare som SVT Sport har pratat med beskriver SOK:s fystester som omoderna, ovetenskapliga och för generella.

På SOK:s kansli är det andra tongångar. Där lyfts fysprofilen fram som en anledning till svenska OS-framgångar.

– De resultat vi har i många idrotter är riktigt, riktigt bra. En viss faktor i det är att vi genom åren har hållit i basfysiken. Vi har inte fallit för trender. Mycket har utvecklats, men den mänskliga kroppen är den mänskliga kroppen. Basfysiken har varit viktig och kommer alltid vara viktig, säger Peter Reinebo. 

Kritikerna: Risk att idrottare väljs bort

Men enligt de kritiska forskarna blir testerna för avgörande. Fysprofilen används både i SOK:s stödprogram Topp och Talang och av specialidrottsförbund när de sätter riktlinjer för idrottarnas fysik. Risken som forskarna ser: att idrottare väljs bort på grund av sämre resultat i fysprofilen, trots att testerna inte mäter förmågor som är avgörande för deras idrott.

Enligt Reinebo påverkar resultaten i fysprofilen inte uttagningen till Topp och Talang.  

– Det är ett viktig uppföljningsinstrument inom Topp och Talang. Men den mäter inte prestation. Den mäter basfysiken.  

Men när ni gör talangselektioner används fysprofilen. Du menar att de resultaten inte har något att göra med vilka som kommer med i programmet?

– Nej, inte i själva uttagningen. Men det är en viktig signal om att basfysiken är viktig. Att om basfysiken är för låg, behöver man utveckla den för att hålla sig skadefri och stå sig i en satsning på världstoppen.

Siffrorna hemliga: ”Konkurrensfördel”

En annan del i kritiken är att fysprofilen saknar vetenskaplig grund. Testerna togs fram 1998 och är, som Reinebo själv beskriver, “inte evidensbaserade utan bygger på erfarenhet och sunt förnuft”.

Sedan dess har inga officiella siffror eller vetenskapliga rapporter presenterats utifrån resultaten.

– Vi använder fysprofilen som en referensdatabas. Men det är inte siffror som det går att göra vetenskapliga studier utifrån. Och vi delar inte sifforna med andra, eftersom det är en konkurrensfördel att kunna se hur idrottare utvecklas över tid, säger Peter Reinebo.