Det är mycket som har betydelse för hur mycket nysnö det faktiskt blir när det snöar. Här några exempel:
- Om det blåser packas snön ihop på marken, och då kan snödjupet minska trots att det snöar för fullt. På andra håll kan det bli enorma snödrivor, så snödjupet kanske ökar en meter trots att det inte snöat speciellt mycket.
- Faller blöt eller tung snö packas snön ihop och snödjupet kan även då minska trots att det snöar för fullt.
När vi meteorologer pratar om nysnömängder är det bara mängden som faller som vi refererar till. Det innebär att om det blåser och snöar kanske snödjupsökningen blir mindre än nysnömängden som fallit, det är värt att komma ihåg.
Fluff-faktorn
En faktor som har stor betydelse för hur mycket nysnö det blir är den så kallade fluff-faktorn, alltså i princip hur mycket luft som finns inuti snötäcket som bildas. Alla har väl varit med om att när det snöar lätt och är kallt så blir snön som lägger sig så fluffig och lätt att man enkelt kan borsta bort den och högen som bildas blir ganska liten. Är det istället nära 0 grader och nysnödjupet detsamma är det tungt att skotta och snövallarna växer snabbt.
Detta är alltså fluff-faktorn, och den beror på temperaturen, men i viss mån även luftfuktighet. Den generella regeln är att 1 millimeter nederbörd (alltså 1 liter per kvadratmeter) ger 1 centimeter nysnö. Men den regeln gäller bara nära 0 grader, för är det kallare ”bygger” samma mängd nederbörd betydligt mer:
- 1 cm vid 0
- 2 cm vid –7
- 3 cm vid –11
- 4 cm vid –14
- 5 cm vid –16
- 6 cm vid –18
- 7 cm vid –21
Men därtill påverkar alltså även luftfuktighet och vind, så det går inte att använda fluff-faktorn rakt av vid alla tillfällen.