Viktigast är plusgrader

Det viktigaste för en snabb snösmältning är utan tvekan plusgrader dygnet runt. Då slipper man starta om på ruta ett igen efter nattens kyla. Det går åt väsentligt mycket mer värme om man först måste smälta den is som bildats av gårdagens smältvatten.

Vinden bidrar

En parameter som nog många inte tänker på som viktig för snösmältningen är vinden, men den har faktiskt ganska stor betydelse. Är det vindsvagt så kyler snön den luft som ligger närmast snöytan. Den kalla ”luftkudde” som då bildas skyddar snön från den något varmare luft som finns därovanför. Det gör att snösmältningen inte blir så effektiv som den blir om det blåser lite. Då blåser ”luftkudden” sönder och bort, och varmare luft kommer i kontakt med snöytan, och snön smälter fortare.

Även regnet skyndar på

Milt och blåsigt väder, speciellt med plusgrader dygnet runt, gör att snösmältningen tar ordentlig fart. Något som faktiskt kan bidra är även regn, vilket kanske låter lite underligt. Visserligen blir vatteninnehållet i snötäcket större då, men regnet bidrar till att snön smälter fortare.

Solen äter upp snön

Den långsammaste, men kanske även den mest behagliga, varianten av snösmältning är när solen får göra sitt i sakta mak. Kalla nätter bromsar effektivt upp snösmältningen, så att det bara är lite smältvatten som måste tas hand om och avdunsta eller rinna undan på dagarna.

Dessutom ”äter” solen snö. När vatten omvandlas direkt från fast form (snö eller is) till gasform (vattenånga) kallas det för sublimering. Tydligast ser man detta i slutet av vintersäsongen när solen är som starkast och då främst i söderläge där solen lyser rakt mot snön i exempelvis en snövall. Solstrålarna kan då gräva ur stora hålrum ur snövallen, samtidigt som ovansidan, som kanske är täckt av grus, inte smälter lika fort.