Vad är MJO?
MJO är egentligen en rörelse hos tropiska regnväder som förflyttar sig österut över Indiska oceanen, vidare förbi Sydostasien och sedan in över västra Stilla havet. Efter det fortsätter MJO vidare till centrala och östra Stilla havet där regnvädrens intensitet avtar och det är ganska vanligt att cykeln börjar om på nytt.
Man har delat in MJO i åtta faser. Vilken fas MJO befinner sig i beror på vilken position området med regnväder har. Faserna 1, 2,3 och 4 börjar vid västra Indiska oceanen och slutar vid Sydostasien, medan faserna 5, 6, 7 och 8 börjar vid Sydostasien och slutar i östra Stilla havet, nära Sydamerika.
MJO som helhet består egentligen av två delar. Den aktiva, regniga delen som talar om vilken fas MJO ligger i, och den passiva, torrare delen som följer efter den aktiva. När den aktiva delen av MJO passerat ett visst område, följer i regel en period med färre regnväder innan en ny cykel påbörjas. MJO-cyklerna kan variera i längd, men vanligast är att en cykel tar mellan 30-60 dagar.
Varför är MJO intressant?
Tropiska regnväder innehåller mycket energi och kan därför ge betydligt större påverkan på vädret över hela jorden än man kanske kan föreställa sig. Framförallt har tropiska regnväder förmågan att förstärka jetströmmar. En jetström är en kraftig vind på hög höjd som uppstår på grund av skillnaden i temperatur mellan olika luftmassor.
När MJO är tillräckligt stark och den aktiva, regniga delen rör sig över Indiska oceanen, det vill säga fas 1-4, börjar jetströmmen förstärkas över Syd- och Ostasien.
När MJO sedan förflyttar sig in över Sydostasien och vidare in över tropiska Stilla havet, dvs. faserna 5,6 och 7, fortsätter jetströmmen att förstärkas österut över norra Stilla havet. Då MJO gått in i fas 8, den sista fasen, håller sig jetströmmen förstärkt över norra Stilla havet en längre tid.
Hur kan detta påverka vårt väder i Sverige och övriga Europa?
När jetströmmarna förstärks till följd av MJO skapas olika former av vågrörelser i atmosfären som i sin tur påverkar var hög- och lågtryck hamnar. När MJO passerar Indiska oceanen (fas 1-4) med tillräcklig styrka sätts en vågrörelse igång som flyttar hög- och lågtrycksområden (det är detta som sker när jetströmmens styrka och utsträckning förändras). En vanlig följd är att vi får förstärkt lågtrycksaktivitet vid nordpolen.
Cirka 10-15 dagar efter att MJO passerat fas 3 förstärks lågtrycksaktiviteten vid Grönland och Island. Detta går också att beskriva som att den nordatlantiska oscillationen, NAO, går in i en positiv fas. Vintertid innebär det att norra Europa, däribland Sverige, får milt väder.
När MJO sedan rör sig vidare in över tropiska Stilla havet och vidare österut (fas 5-8), blir följden ofta en totalvändning i atmosfären ovanför nordpolen. I stället för lågtrycksbetonat blir det så småningom högtrycksbetonat. Samtidigt bildas ett lågtrycksområde över norra Stilla havet.
Ungefär 10-15 dagar efter att MJO passerat fas 6, förutsatt att passagen varit tillräckligt stark precis som tidigare, brukar man också observera etablerandet av en så kallad Grönlandsblockering eller möjligtvis Atlantblockering. NAO har då gått in i en negativ fas, vilket ofta associeras med kallare väder över framförallt norra Europa.
Ovanstående exempel gäller främst vintertid
Det forskas mycket på MJO och dess påverkan på den globala cirkulationen och allt är långt från kartlagd. Det är inte alltid vi får de effekter som beskrivs i den här artikeln. Just det här exemplet gäller också främst vintertid, december-februari. MJO påverkar också på våren, sommaren och hösten. Dock inte helt på samma sätt eftersom sambandens utformning förändras med årstiderna. Förutom NAO finns det några andra fenomen som MJO verkar kunna påverka och påverkas av:
- ENSO-fenomenet, El Niño och La Niña, orsakas inte av MJO. Fenomenet kan ändå hjälpa till att driva på och snabbt förstärka antingen El Niño eller La Niña. Läs mer om ENSO-fenomenet här. MJO i samspel med ENSO, som i sin tur samspelar med trycksystemen på nordligare breddgrader ger ofta väderlägen som skiljer sig en del från ”standardexemplet” i den här artikeln.
- Eftersom MJO bidrar till att skapa vågrörelser i atmosfären uppstår ofta blockeringar som en följd. Dessa vågrörelser kan också fortplanta sig i höjdled. Det finns forskning som pekar på att MJO i vissa fall kan ha en viktig roll i processerna bakom en sudden stratospheric warming, SSW. Läs mer om SSW här. Samtidigt kan MJO också bidra till förstärkt polarvirvel i vissa lägen.
- Eftersom MJO är relaterat till tropiska regnväder kan fenomenet öka förutsättningarna för större tropiska stormar och orkaner att bildas. Det gäller både Indiska oceanen och Stilla havet, men till viss del även över Atlanten. När MJO går från fas 8 till fas 1 passerar den aktiva delen över Sydamerika, Atlanten och Afrika.
Se även prognoser på MJO genom att gå via denna externa länk. Det bör också tilläggas att enbart så kallade RMM-diagram som man kan se här inte alltid räcker för att förstå hur MJO beter sig, då dessa diagram har en rad begränsningar i sin utformning.