Kolla vädret idag – sök på din ort

Väder i t.ex. Malmö, Umeå eller Paris – timme för timme och tiodagarsprognoser.

Konsekvensanalys för vecka 33. Gröna till röda fält visar en kombination av förväntad luftmassefördelning och förväntade avvikelser från normalvärde, dock utan särskild klassning. Gröna linjerade fält visar områden med mer regn än normalt. Texten i kartan är till för att ge en mer dynamisk beskrivning samt underlätta tolkningen av kartan. Foto: SVT

Månadsöversikt för augusti

Uppdaterad
Publicerad

Sommaren 2022 har haft rätt typiska karaktärsdrag för Skandinavien hittills med utspridda värmeperioder som inte varit särskilt långvariga. Samtidigt har det varit varmt eller mycket varmt i stora delar av Europa. Augusti ser ut att fortsätta i ett liknande spår, men kanske lite fler högtrycksryggar trots allt.

Publicerad 2 augusti. Uppdaterad 10 augusti (kartor och text).

Vecka 33

Månadsväder

Högtrycket över norra Europa från vecka 32 förskjuts åt nordost och försvagas en del, men varmluften väntas hänga kvar på många håll i Skandinavien, i synnerhet den södra halvan. Varmluften ligger åtminstone en bit norrut över norra Skandinavien också inledningsvis, men trycks undan relativt snabbt. Detsamma gäller för Finland. I takt med att högtrycket förskjuts åt nordost öppnas portarna för fuktigare luft att röra sig upp över södra Skandinavien från sydost, vilket ökar sannolikheten för regn- och åskskurar till och från.

Över centrala och östra Europa blir det i huvudsak varmt eller mycket varmt väder för årstiden. Det förekommer dock en del skurområden där värmen dämpas en aning. Västeuropa, som hittills haft en mycket varm sommar får en paus från det allra varmaste vädret och periodvis passerar en del regn eller skurar, åtminstone över Frankrike. Det här regnet kan även beröra delar av norra Italien till och från. På de brittiska öarna blir vädret allt ostadigare, men luftmassan förblir varm. Under löpet av veckan väntas ovanligt varmt väder beröra en stor del av Mellanöstern.

Konsekvensanalys för vecka 33. Gröna till röda fält visar en kombination av förväntad luftmassefördelning och förväntade avvikelser från normalvärde, dock utan särskild klassning. Gröna linjerade fält visar områden med mer regn än normalt. Texten i kartan är till för att ge en mer dynamisk beskrivning samt underlätta tolkningen av kartan. Foto: SVT

Vecka 34 (alternativt 34-35)*

De exakta detaljerna för denna vecka är lite osäkra fortfarande men det mesta pekar på att varmluften i södra Skandinavien skjuts undan till en början. Förmodligen är detta tillfälligt. Det är ett välutvecklat lågtryck över Nordatlanten som är drivande här, så man får räkna med rätt ostadigt väder och det gäller förstås även norra Skandinavien som inledningsvis kan få rätt svalt eller kanske till och med lite småkyligt väder. Det finns dock tendenser till att högtrycket över nordöstra Europa kan komma att förstärkas igen efterhand i den senare delen av veckan, möjligen överlappande med vecka 35. I ett sådant läge kan varm luft än en gång pressas upp norrut. Hur långt norrut är svårt att säga i nuläget.

Över Väst- och Nordvästeuropa väntas relativt ostadigt väder, periodvis passerar en del regn eller skurar. Samtidigt blir det generellt varmt eller mycket varmt över Östeuropa och mest torrt. Det ovanligt varma vädret över Mellanöstern ser också ut att fortsätta.

*Ett högtryck över nordöstra Europa kan både förstärkas och försvagas av ett lågtryck i väster beroende på hur energin fördelas mellan dessa två. I vissa lägen kan dessa två hamna i ett samspel där varm luft pressas norrut, i andra fall förstärks lågtrycket och förskjuts österut i takt med att högtrycket bryts ner. Dessa processer kan vara svåra för väderprognosmodeller att hantera, eftersom fysiken bakom kan vara rätt komplicerad. Även prognoserna i närtid kan vara väldigt osäkra och ”hoppiga” i situationer som liknar den vi står inför här. Ytterligare en faktor är att vi börjar gå mot höst, vilket påverkar atmosfärens beteende. Det blir allt svårare för varmluft att nå långt norrut (som nordligaste Skandinavien exempelvis).

Fördjupning: Skiftande sommarväder hos oss vanligt vid La Niña

Det lutar åt att vi går mot en La Niña kommande vintersäsong, vilket i så fall blir den tredje vintersäsongen i rad. Det är ovanligt. Sedan 1950-talet har en ”trippel-Niña” bara inträffat vid två tillfällen. Nytt för i år är att vi också verkar gå mot en höst där fenomenet IOD (Indian ocean dipole) blir negativ. Det var ett tag sen sist. Det innebär att västra Indiska oceanen har kallare vatten än normalt och den östra Indiska oceanen varmare. Både La Niña och IOD kommer bidra till en övervägande regnig säsong över Sydostasien och en regnig sommarsäsong i bland annat Australien. Samtidigt blir det torrare i bland annat östra Afrika och delar av Sydamerika (när det gäller Sydamerika så hänger det dock på vilken typ av La Niña det handlar om, det finns olika varianter).

Med två La Niña-säsonger i ryggen har vi en ganska etablerad La Niña-atmosfär över tropiska Stilla havet. Det innebär att de ostliga passadvindarna överlag är starkare än vanligt. Speciellt över centrala och västra tropiska Stilla havet. Sommartid är det rätt vanligt att det är skiftande väder hos oss när passadvindarna är starka. Högtryck/högtrycksryggar som dyker upp över Skandinavien blir sällan bestående. Vi upplever inte så många nordliga blockeringar. De ostliga passadvindarna kan dock försvagas eller förstärkas av andra fenomen som är verksamma på en kortare tidsskala än La Niña, till exempel Madden-Julianoscillationen (MJO). La Niña-effekten innebär främst att atmosfären som standard är mer benägen att dras till starka passadvindar och det krävs något mer omvälvande för att rubba effekten.

Vid La Niña (negativ ENSO) blir de ostliga passadvindarna kring ekvatorn starkare än vanligt. De varmaste vattnet förskjuts mot Australien och Sydostasien. Foto: SVT

Passadvindarna har underskattats i längre prognoser

Den senaste tiden har beräkningarna av vädret på längre sikt underskattat passadvindarnas styrka. Alternativt kan man tolka det som att försvagningar av passadvindarna till följd av mer högfrekventa väderfenomen som MJO överskattas. Exakt hur detta påverkat oss är för komplext att förklara här, men genom olika så kallade atmosfäriska kopplingar (teleconnections) så kan jag koppla olika fenomen med varandra världen över. När jag tog fram översikten för juli i slutet på juni hade både modeller och statistiska verktyg antydan mot tillfälligt försvagade passadvindar och mer högtrycksbetonat väder. Kanske tillfälligt blockeringsliknande likt slutet av juni i närheten av oss i norra Europa runt vecka 30. Prognosen för passadvindarna stämde inte med verkligheten när vi kom längre fram och jag ser en tydlig koppling till att juliöversikten fallerade där. Vecka 29 stämde helt okej tack vare den högtrycksrygg som kom, även om den var vek. Dock gick inte den exceptionella värmen den 20-21 juli att förutse. Den hängde ihop med detaljerna i vädret precis just då.

OBS! När det gäller väder och i synnerhet kopplingar mellan olika väderfenomen finns det i stort sett inte några ”ett till ett”-relationer. Det går inte att säga att vädret beter sig si eller så och att det ”beror på” någonting rakt av. I det här fallet går det inte att säga att avsaknaden av bestående högtrycksblockeringar beror på starka passadvindar. Däremot kan det finnas en koppling mellan dessa två fenomen, men som är betydligt mer komplex och involverar en rad andra faktorer på vägen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Månadsväder

Mer i ämnet