Luft som passerar ett berg kommer att hävas och sjunka ner igen. Resan upp och ner igenom atmosfären kommer få temperaturen att falla och öka. Om luften inte släpper ifrån sig någon nederbörd får luften samma temperatur på andra sidan. Men om det regnar eller snöar på lovartsidan, som det ofta gör, kommer det bli varmare på läsidan.

Fysikaliskt uttryckt säger man att luft som blåser ner från höjder genomgår en så kallad adiabatisk kompression och genom fysikens termodynamiska lagar sker därmed en temperaturhöjning. Luften kyls ned med närmare ca 0,6 grader per 100 meter om den är fuktig. På andra sidan berget när luften sjunker och den är torr värms den istället upp med en grad per 100 meter. Föhnvindar spelar ofta en bidragande roll i samband med temperaturrekord.

Om ordet föhn

På svenska använder vi samma ord som tyskan har för detta fenomen, alltså föhn. Det ordet har i sin tur sitt urspung i det latinska ordet favonius, som betyder ljum.