Lite kort kan väderåret 2015 sammanfattas så här: Flera stormar under en vinter som inte var mycket till vinter i söder, en kylig vår och försommar, en tämligen odramatisk höst innan nya stormar slog till. Ännu ett mycket milt och ganska blött år har gjort sitt. Som brukligt är har det hänt en hel del under året, så det är alltid en utmaning att komprimera 365 dagars väder i vårt avlånga land i en enda krönika.

För den som vill är det fritt fram att grotta ner sig i de enskilda månadskrönikorna (se ”Relaterat” nederst i denna krönika).

Temperatur: Tredje varmaste året genom tiderna

Vintern har mycket stor påverkan på hela årets medeltemperatur, och 2015 inleddes milt och avslutades också milt. Trots lite kyligt väder i maj och juni blev det därför ännu ett varmt år, dock inte rekordartat som 2014. Tio-i-topp-listan över de varmaste åren i landet har därmed reviderats två år på raken och ser nu ut så här (med ett något preliminärt värde för 2015):

6,91 grader 2014

6,73 grader 1934

6,71 grader 2015

6,58 grader 1938

6,55 grader 1990

6,53 grader 1989 och 2000

6,37 grader 2008

6,28 grader 2006

6,27 grader 1949

Lokalt blev 2015 till och med ett rekordvarmt år, det efter hård kamp med främst 2014, men även bland annat 1934, 1938 och 2008. Överskotten jämfört med referensåren 1961–1990 blev störst i landets östra delar, och det är också där som de lokala rekorden återfinns. Så här innan alla värden hunnit granskas och slutligen godkänts ser det preliminärt ut som om det blev nytt Svealandsrekord för årsmedeltemperatur: 8,9 grader i Landsort vid Södermanlandskusten mot det tidigare rekordet 8,8 grader i Stockholm 2014.

Bland över hundraåriga mätserier noteras ett rekordvarmt 2015 för följande kuststationer (där startåret anges inom parentes):

Bjuröklubb vid Västerbottenskusten (1879) 5,5 grader mot tidigare 5,3 grader 2014.

Holmön vid Västerbottenskusten (1854) 6,2 grader mot tidigare 6,0 grader 1934.

Svenska högarna i yttre Stockholms skärgård (1879) 8,4 grader mot tidigare 8,0 grader 2008 och 2014.

Landsort (1879) 8,9 grader mot tidigare 8,4 grader 2014.

Gotska sandön i norra Östersjön (1879) 8,7 grader mot tidigare 8,5 grader 2008 och 2014.

Därtill en plats med tangerat rekord för årsmedeltemperatur:

Jokkmokk i Lappland (1860) 2,1 grader är tangerat rekord med 1938.

Nederbörd: Blötare än normalt i större delen av landet

Frånsett sydöstra Norrland och ett stråk från Gotland och in mot Smålandskusten har det fallit mer nederbörd än brukligt under 2015. Mest jämfört med referensåren 1961–1990 fick man i Norrbotten med dryga 150 % av normal årsnederbördsmängd som mest. Allra mest i procent räknat föll preliminärt på Luleå flygplats i Norrbotten med 182 %. I millimeter innebär det 922 mm (mot normala 507 mm), vilket är nytt årsnederbördsrekord för deras del sedan mätningarna inleddes där 1944. Officiellt är dock Luleå-Bergnäset den observationsstation som används för Luleå, så det nya Luleå-rekordet lyder lite preliminärt 803 mm mot tidigare 752 mm 2011. Vid en preliminär genomgång finns för övrigt ingen station med minst hundraårig mätserie som slagit nytt årsnederbördsrekord.

Jämfört det normala stack två månader ut nederbördsmässigt. Dels maj med mer än dubbla normalmängden i större delen av landet, dels oktober som var övervägande torr eller mycket torr och lokalt till och med extremt torr.

Soltimmar: Mer sol än vanligt

Det blev ett soligare år än brukligt i hela landet, där oktober var den enskilda månad som var mest solig jämfört med hur det brukar vara. Hoburg på sydligaste Gotland fick preliminärt 2 339 timmar sol, nytt rekord för deras del sedan mätningarna inleddes 1985. Det tidigare rekordet löd 2 250 timmar från 2013 och normalt lyser solen 1 880 timmar där på ett år.

Vintern: Inte mycket till vinter

Vintern var inte mycket till vinter, inte i söder i alla fall. Det var främst under slutet av januari och början av februari som vintern hade greppet om hela landet, men också i samband med ett bakslag i slutet av mars. I övrigt var det mest milt och ostadigt som gällde. Stormarna Egon och Ole, en tidig start för vår och ett av de allra varmaste loppen i fädrens spår var något av det som präglade den mycket milda och nederbördsrika inledningen av 2015.

Januari blev en mycket mild och blöt månad, lokalt rekordblöt i norra Norrland. Stormen Egon slog till med full kraft mot Götaland den 10–11 januari. Omkring 70 000 abonnenter blev strömlösa, dessutom förekom översvämningar vid västkusten och 3 miljoner kubikmeter skog föll i samband med stormen. Därefter följde sträng kyla i norr, bland annat med årets lägsta temperatur på 40,2 minusgrader i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 12 januari. Vädret varierade en hel del under månaden, men det var mestadels ostadigt. Till slut blev det trots allt lite mer vinterlikt och snötäcke även i söder, och i Norrbotten föll mycket snö.

Februari blev ännu mildare än januari, men inte fullt lika blöt. Det började dock kallt med vinterväder i hela landet. Den 7 februari svepte snöstormen Ole förbi i norr, och främst fjällkedjan drabbades hårt. Mildluft följde, bland annat med rekordvärme i Göteborg den 9 februari och i Umeå den 10 februari. Den meteorologiska vintern anlände aldrig till många av kuststationerna i Götaland, så våren gjorde därmed ”ofrivillig” entré den 15 februari, som per definition är första möjliga startdatum för våren. Den 15–18 februari anlände våren ”på riktigt” till Götaland samt södra och östra Svealand, mer än en månad för tidigt på sina håll.

Mars fullföljde trenden av milda och blöta vintermånader, och lokalt blev det rekordvarmt vid Västerbottens- och Norrbottenskusten. Lokala orkanvindar i södra Lapplandsfjällen den 7 mars kulminerade med årets högsta medelvindsnotering, 41 m/s i Stekenjokk. Mildluften som då brakade in gav så varmt som 18,7 grader i Oskarshamn den 8 mars. Det har aldrig tidigare varit så varmt i Sverige så tidigt på året. Samma dag genomfördes Vasaloppet i uppåt 8-gradig värme. Våren tog i samma veva ett stort kliv söderut, men fick senare i månaden ge vika för ett bakslag och åter mer vinterlikt väder under månadens avslutande tredjedel.

Våren: Aprillig april, sedan kyligt

Efter en mild vinter och en tidig vårentré trodde nog många på varmt och stabilt vårväder, men det blev precis tvärt om. April har sällan varit så aprillig som 2015, och maj blev blöt och solfattig med få 20-gradersdagar. Den meteorologiska sommaren anlände till några få platser i landet redan i mitten av april, men därefter tog det stopp i en månad. Snösmältningen i norr kom igång på allvar först en bra bit in i maj, och i fjällen var det gott om snö kvar hela våren.

April levde verkligen upp till sitt ryckte som årets mest lynniga och skiftande vädermånad. Det blev en mild april där det var blött i norr men torrt i söder. Det var även gott om aprilväder-dagar under april. En solig men kylig påsk följdes av snöstorm i fjällen och stormbyar över norra Norrlands inland den 8–9 april. Typiskt aprilligt också i småländska Markaryd med 21 grader varmt den 11 april följt av 4 cm snö ett drygt dygn senare. I Göteborg med flera platser fick man meteorologisk sommar redan den 19 april. Vinterlikt igen i norr med flera snöväder mot månadens slut, och på valborg allmänt kyligt och ostadigt.

Maj blev början på ”vädereländet” tycker nog många. Kyligt och rejält ostadigt väder dominerade, och sommaren kändes ack så avlägsen och var till slut rejält försenad. Lokalt blev maj också rekordblöt, alltifrån Norrbotten i norr till Västergötland i söder. Dessutom sken solen rekordlite i bland annat Umeå och Luleå. Årets dittills högsta temperatur från april stod sig under hela maj. Endast tre dagar bjöd på 20 grader någonstans, och det blev aldrig varmare än 21,4 grader i Kristianstad den 12 maj. Det är landets lägsta maxtemperatur i maj månad sedan 1962. En rätt kraftig vårflod i skogsälvarna i norr kulminerade i mitten av maj.

Sommaren: Varma dagar var länge en bristvara

Var sommaren verkligen så bedrövligt dålig som många påstod? Svaret får bli både ja och nej, för ser man till medeltemperatur var sommaren i stort sett normal. Däremot var det inledningsvis ont om varma dagar, även de dagar solen sken. En värmebölja i början av juli och sedan en varm augusti står i motvikt mot en i övrigt sval och ostadig sommar. Det skiljde också en del, där skåningar och blekingsbor gick segrande ur ”bästa semestervädret”-kampen.

Juni blev jämfört det normala årets kallaste månad. Sommarvärmen dröjde och det var ganska ostadigt med blötare väder än brukligt på många håll. Mycket hårda vindbyar den 1 juni gjorde att cirka 6 000 abonnenter i Hälsingland och Dalarna blev utan el. I början av juni var landets årshögstatemperatur den lägsta sedan 1864, men senare i månaden blev det trots allt några högsommarvarma dagar. Midsommarvädret var osedvanligt kyligt vid Östersjökusten, medan det var ”skapligt” varmt och soligt i norra Norrland. Snösmältningen och vårfloden i norr fortsatte i juni. I fjällälvarna kulminerade flödena först efter midsommar.

Juli följde, och många fortsatte klaga. Medeltemperaturen var i stort sett normal, däremot blev månaden blötare än vanligt i större delen av landet. Värmeböljan den 1–6 juli med fyra 30-gradersdagar på raken tystade få klagande röster, trots årets högsta temperatur på 32,8 grader i ångermanländska Forse den 2 juli. Resten av månaden blev nämligen blöt och sval med få varma dagar. Inte ens soliga dagar var det speciellt varmt. Dessutom upplevdes vinden kallare än brukligt. Det kanske inte är så konstigt att man tänkte och kände av vinden mer då det inte var någon direkt värme på dagarna. Vid 20 grader känns även en sommarvind kall.

Augusti blev sommarens klart varmaste och torraste månad. ”Äntligen sommar!”, men de som redan haft semester var inte fullt lika glada. Det blev många högsommarvarma dagar under månaden. I Göteborg fick man den längsta sviten, 12 stycken 25-gradersdagar på raken den 13–24 augusti. Ingen 30-gradersdag dock, men väl gott om sol med nya solskensrekord i bland annat Borlänge och Stockholm. Den 16–22 augusti föll nästan inget regn alls i landet. Därefter gav sommaren vika för allmänt svalare och ostadigare väder med tre rätt omfattande regnväder under de avslutande augustidygnen. Då anlände också hösten till delar av fjällen.

Hösten: Väldigt varierande och trevande start på den nya vintern

En odramatisk och varm inledning på hösten gjorde att den nya vintern med snö och kyla tvekade länge, mycket länge. Efterhand tog dramatiken över och flera stormar slog till i slutet av året. Den som gormade högst var Gorm i slutet av november, en storm som i stort sett blev jämförbar med Egon i januari. Julen blev grön i ungefär halva landet, och snön lyste länge med sin frånvaro i söder. Innan året tog slut föll dock vinterns vita guld även i söder.

September blev varm och övervägande blöt och inledde det mycket varierande höstvädret, men det var mer sensommar än höst. Just sensommarvärmen bidrog till att det blev så mycket regn över Närke den 5 september. Uppåt 100 mm föll på bar a några timmar, och 97 mm i Hjortkvarn blev årets största officiella dygnsnederbördsmängd. I bland annat Hallsberg följde omfattande översvämningar. Den 11 september var det närapå högsommarvarmt i norra Norrland, och i bland annat Gällivare sattes nytt septemberrekord. Två omfattande regn i månadens mitt orsakade lokala översvämningar och bortspolade vägar i främst norra Dalarna.

Oktober bjöd på fortsatt varmt väder, även om det växlade en hel del mellan kallt och milt under månaden. Mest anmärkningsvärt med oktobervädret var ändå torkan, för det var mycket torrt i större delar av landet. Till och med rekordtorrt på många håll i landet, bland annat i Uppsala och Stockholm. Två platser fick ingen mätbar nederbörd alls på hela månaden, och det har inte hänt i oktober sedan 1951. Även solen sken som aldrig förr i bland annat Umeå och Luleå. Det odramatiska höstvädret bestod och vintervädret tvekade länge. Det dröjde till slutet av månaden innan säsongens första egentliga snöfall berörde delar av Lappland.

November blev en mycket  mild månad i hela landet. Nederbörden fördelades däremot ojämnt, med torrt i landets mellersta delar. Däremot mer nederbörd i övrigt, lokalt till och med rekordblött i såväl sydväst som nordost. Månaden inleddes med extremvärme, där det mest anmärkningsvärda är det nya Norrlandsrekordet på 17,6 grader i Hudiksvall den 2 november. Stormen Freja den 8 november glömdes snabbt bort när den betydligt kraftigare Gorm slog till den 29–30 november. Som värst blåste det orkanbyar på 36 m/s i Helsingborg. Omfattande skador och omkring 75 000 strömlösa abonnenter blev facit för Gorm.

December blev en av tidernas allra varmaste. Bara några få dagar kring lucia var kalla, och sedan efter en mild julhelg tog kylan över i mellandagarna. Likt november fördelades nederbörden väldigt ojämnt, där många regn från sydväst gav en rejält blöt december i främst västra Götaland med översvämningar och höga flöden som följd. Stormen Helga den 3 december efterlämnade 40 000 abonnenter utan el. Värmen den 20 december blev extrem, med tangerat svenskt rekord (13,7 grader i Fårösund på Gotland) samt nytt Svealandsrekord (13,3 grader i Adelsö i Uppland) och nytt Norrlandsrekord (12,6 grader i Gävle).

Väderåret 2015 i statistiken

Årets alla stormar, en sval och ostadig vår och inledning på sommaren, skyfallet över Hallsberg i september, extremtorkan och solfrossan i oktober och extremvärme i såväl november som december är bara något av allt som hänt i vårt avlånga landet under 365 mer eller mindre händelserika väderdygn med samlingsnamnet 2015.

Till sist några topp- och bottennoteringar från året, där de årssammanfattande värdena än så länge är något preliminära:

Högsta temperatur: 32,8 grader i Forse, Ångermanland den 2 juli.

Lägsta temperatur: –40,2 grader i Nikkaluokta, Lappland den 12 januari.

Högst årsmedeltemperatur: 9,9 grader i Falsterbo (automatstationen), Skåne.

Lägst årsmedeltemperatur: –2,2 grader i Tarfala, Lappland.

Störst årsnederbörd: 1 475 mm i Fotskäl, Västergötland.

Minst årsnederbörd: 348 mm vid Ölands norra udde.

Störst dygnsnederbörd: 97 mm i Hjortkvarn, Närke den 5 september.

Störst uppmätt snödjup: 201 cm i Katterjåkk, Lappland den 13 april (största snödjupet i landet på 15 år).

Mest soltimmar: 2 339 timmar i Hoburg, Gotland.

Minst soltimmar: 985 timmar i Tarfala, Lappland.

Högst medelvind vid kusten: 30 m/s i Väderöarna, Bohuslän i samband med stormen Egon den 10 januari.

Högst medelvind i fjällen: 41 m/s i Stekenjokk, Lappland den 7 mars.

Högst byvind i inlandet: 36 m/s i Helsingborg, Skåne i samband med stormen Gorm den 29 november.