Väderchatt
AnneMarie • Tydligen lär det finnas möjlighet att framkalla sk artificiellt regn med hjälp av "Cloud seeding", dvs bombardera moln med silverjodid (på ngt sätt). Har detta någonsin använts i Europa (alt. Sverige)? Skulle det kunna vara en möjlighet att använda metoden vid extrema vädertyper som för med sig extrem värme och torka, även på våra breddgrader?
Molnsådd används inte i Sverige, men det förekommer ibland på andra håll i Europa. Främst för att snabba upp nederbördsprocessen i skurar för att på så sätt försöka förhindra tillväxt av stora hagel (som kan ge stora skador på skördar m.m.).
Stefan Mattsson • Hej! Jag såg att Onni pratade om en röd himmel i morse. Tyvärr så fick jag ett telefonsamtal just då så jag missade det han sa.
Det jag undrar är om min far sa när han levde. Vi hade en stuga på en skärgårdsö tidigare och kommer ihåg att han sa att när himmelen var röd vid solnedgången så blir det blåsigt nästa dag. Finns det någon sanning i det, kommer själv inte ihåg om det stämde.
Hej Stefan! Kul fråga. Det korta svaret är att det inte stämmer, men visst det finns den typen av talesätt som uppstått med tiden. Mycket av det väder vi får rör sig in i omgångar västerifrån. Lågtryck som sveper in från Atlanten med regn och blåst. Och solen den går ju ner i väster. Så om vi har en vacker och röd solnedgång så har vi inte heller ostadigt väder att vänta till natten. Men när sen morgonen gryr så kanske nästa lågtryck från Atlanten närmat sig så pass mycket att vinden börjat tillta. Som sagt det stämmer inte riktigt, men man förstår att människor genom tiderna har sett mönster i vädret.
Johan • Hur kommer det sig att prognoserna har blivit bättre/säkrare än för många/flera år sedan?
Hej Johan! Jag skulle säga att möjligheten att hantera mer stora mängder data och betydligt snabbare är den främsta faktorn. I dag beräknar du vädret på en mindre skala jämfört med förr. Mer detaljer alltså. Och det hade inte varit möjligt utan kraftfullare datorer. Sen finns det begränsningar med mer detaljerade prognoser också förstås.
Abbe • E = mc². Denna formel känner de flesta till. Skulle det inte vara praktiskt med en formel för allt väder?
Det är svårt att använda en formel för att beskriva vädret. Det är fler än en som behövs :) Ideala gaslagen, termodynamikens huvudsatser, Newstons rörelselagar, för att nämna nåra.
Richard • På tal om orkaner. Senast hade vi Helene och Isaac och nu Kirk. Intressant orkansäsong i år! Först den rekordtidiga och mycket kraftiga orkanen Beryl i juli, sedan ett lång uppehåll och nu har det dragit igång igen. Orsaken? Atmosfäriska vågor vid tropikerna?
Likt allt väder så varierar även orkansäsongerna, såväl gällande tidpunkt som i antal och intensitet på ovädren. Är naturlig variation där varmt ytvatten i haven där ovädren bildas nära ekvatorn givetvis har stor inverkan.
William • När jag gick i skolan och vi fick lära oss om vattnets storskaliga kretslopp, fick man nästan intrycket att vattnet så att säga lyftes upp ur havet, svävade bland molnen, för att sedan falla ner över land. I vuxen ålder har jag förstått att det är lite mer komplicerat än så och att vattnet så att säga "cirkulerar" även inom vädersystemet? Detta blir kanske en udda fråga och jag hoppas att ni förstår hur jag menar, när jag frågar om det går att säga något om hur "gammalt" regnet är när det faller ner över t.ex. Västkusten. Om vi tänker oss ett teoretiskt, genomsnittligt lågtrycksområde. Varifrån kommer det, så att säga. Är det mestadels fukt som plockats upp relativt lokalt, eller färdats långt utifrån havet?
Finns inget entydigt och bra svar egentligen. Är nog väldigt varierat, alltifrån lokala snöbyar som plockar fukt över öppet hav till mer omfattande vädersystem där det handlar om många dagar eller till och med om veckor.
Var ska man dra gränsen för starten på ett vädersystem för övrigt? Det pågår ju ständigt en process i atmosfären där vatten omvandlas fram och tillbaka mellan alla olika faser (ånga, flytande, fast), så svårt att säga att just en viss droppe regn hämtades från ett visst ställe.
Richard • Jag vill minnas att det i min ungdom i början av 1987 var så kallt att Östersjön frös. Det har sagts att det var den strängaste vintern i Skandinavien sedan 1700-talet. Vad var det som hände egentligen? Hur kunde det bli så kallt så länge?
Naturlig variation. Och när väl havsisen börjat lägga sig påverkas ju vädret och blir mer inlandslikt även i kustområdena.
Statistik • Vilka är de top 10 varmaste åren i Sverige?
Och har 2024 chans att platsa bland dem?
Med en fjärdedel kvar av året är det lite för tidigt än att säga hur högt 2024 hamnar.
Här finns årsmedeltemperatur för Sverige från 1860 och framåt (extern länk): https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430
Har du en fråga om väder eller klimat är du välkommen att ställa den här. Vi svarar i mån av tid.