1. Umeå blir kulturhuvudstad

2014 fick Umeå ta över facklan som Europas kulturhuvudstad. Ett år med hundratals evenemang, celebra gäster och stora satsningar. Men också ett år av debatt om vad – och för vem – ett kulturhuvudstadsår är till för.

Bland annat riktades kritik mot att redan befintlig gräsrotskultur trängts undan när staden i stället velat bygga nytt och dyrt. Inte minst har det nya kulturhuset Väven kommit att bli en symbol för när kulturen ska samsas med näringslivet. 

Kulturhuvudstaden lyckades också ta fram ”Elektra”, årets mest uppmärksammade opera. Föreställningen blev det mest påkostade av alla framträdanden i Umeå med en gigantisk utomhusscen fylld med blod och jättedockor. ”Inget annat än världsklass”, sa Kulturnyheternas musikkritiker Camilla Lundberg när hon recenserade Richard Strauss erkänt svårsjungna opera.

2. Paul Frigyes i duell med Jan Guillou

I början av året blev Jan Guillou mycket upprörd över ”Höjd över varje misstanke”, en bok om honom själv skriven av journalisten och författaren Paul Frigyes.

Guillou krävde att boken skulle dras tillbaka, med argumentet att Paul Frigyes riktat ”fruktansvärda anklagelser” mot honom och att den innehåller flera faktafel. Efter en hätsk debatt mellan de båda författarna i SVT Gomorron, valde förlaget Norstedts att dra tillbaka boken – men ett par månader senare kom den ut igen – då på annat förlag och med ny titel.

Faktafelen var rättade men Guillou menade fortfarande att boken var ett ”karaktärsmord” och att den var åtalbar. Han valde dock att inte anmäla eftersom han menade att han inte vill ge den ännu mer uppmärksamhet.

3. Conchita Wurst vinner Eurovision Song Contest

Redan på förhand var Österrikes Conchita Wurst det bidrag som flest pratade om inför årets upplaga av Eurovision Song Contest i Köpenhamn. En man iförd kvinnokläder, som dessutom har skägg, var mer än många kunde klara av, särskilt i Ryssland. 

En namninsamling startades med uppmaningen att inte visa sändningen. Detta för att artisten, enligt insamlingens initiativtagare ”All-Russian Parent Meeting”, inte representerar en livsstil som är tillämplig på ryssar. Något som rimmar väl med landets antigay-lagar.

Kanske var uppmärksamheten trots allt positiv. Conchita Wurst, eller Thomas Neuwirth som stjärnan kallar sig off-stage, tog hem hela tävlingen. På presskonferensen direkt efter passade hon dessutom på att skicka en liten hälsning till Rysslands president Vladimir Putin: ”Det går inte att stoppa oss”.

4. Banksy kom (?) till Stockholm

I mitten av mars fick flera av de största nyhetsredaktionerna i Sverige ett anonymt brev där det stod att den legendariska gatukonstnären Banksy skulle komma till Stockholm. Det spekulerades friskt kring om det verkligen kunde stämma. Lite senare började det även dyka upp affischer runt om i Stockholm – och mystiken tätnade.

Så på utsatt tid och plats samlades en massa, på omkring 1.000 personer, på Hudiksvallsgatan i Stockholm. Publiken guidades till en rivningskåk, och möttes där av olika budskap sprejade på väggarna samt ett tiotal installationer.

Men frågan kvarstod – är det verkligen Banksy? Någon dag efter utställningen tog två anonyma konstnärer på sig konstkuppen. De ville dock inte svara på några frågor kring Banksy-anknytningen.

5. Årets stora medieskandal

Historien om hur Berit Önell petades från jobbet som reporter på tidningen Norra Skåne i Hässleholm har beskrivits som både skandal och årets största mediebråk.

Det hela började med att reportern Berit Önell, efter 27 år på tidningen, avslöjade flera missförhållanden i hemkommunen. Något som fick lokala politiker att ilskna till och klaga hos tidningens styrelse. Önell kallades till ett möte med chefredaktören Mimmi Karlsson-Bernfalk, där fick hon veta hon skulle omplaceras.

Facket var rasande och trycket från medier var hårt, särskilt mot chefredaktören Mimmi Karlsson-Bernfalk. Trots all svidande kritik och demonstrationer utanför sin arbetsplats stod hon kvar vid sin övertygelse om att varken hon eller tidningsstyrelsen gjort något fel. I oktober nådde Journalistförbundet och tidningen en förlikning som innebar att Önell sades upp från arbetet mot en ekonomisk ersättning.

6. Athena Farrokhzads sommarprat

Årets med uppmärksammade sommarprat var utan konkurrens poeten Athena Farrokhzads, som lovat att kompensera för all opartiskhet i Sveriges Radio.

I den en timme långa sändningen pratade hon bland annat om klass, feminism och den strukturella rasismen i Sverige. Hon beskrev sin tacksamhet gentemot de vänsteraktivister som förra vintern varit i konfrontation med högerextrema grupper, innan hon satte igång en cover på Ebba Gröns ”Beväpna er”. En kombination som fick många att rasa.

Programmet anmäldes för att uppvigling och olaga hot, och blev även hett stoff på tidningarnas ledarsidor, där det både hissades och dissades. Moderata toppolitikern Gunnar Axén blev så arg att han åkte med sin tv till tippen för att slippa betala radio- och tv-licens.   

7. Roy Andersson vinner Guldlejonet

Filmmakaren fick i september ta emot det prestigefyllda Guldlejonet för sin film ”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron”. Roy Andersson blev därmed första svensk i historien att motta priset som delas ut på Venedigs filmfestival – och hyllningarna lät inte vänta.

– Vad det gäller självförtroende är han filmvärldens Zlatan. Han har känt sig motarbetad men han tar sig fram och berättar för alla innan att han ska göra succé, och så gör han ju faktiskt det också vilket är fantastiskt, sa Kulturnyheternas filmkritiker Fredrik Sahlin efter avslöjandet.

8. Pippigate

I nyutgåvan av tv-serien ”Här kommer Pippi Långstrump”, som visades för första gången 1969, valde SVT att klippa bort delar som ansågs vara rasistiska och som inte passade ihop med en modern publik. Ingreppet berörde ordet ”negerkung” som Pippis pappa kallas.

Beslutet väckte stor debatt i Sverige, men också utomlands. Hur kan man klippa sönder Astrid Lindgrens verk?, undrade många. ”En typisk svensk överreaktion. Sverige är världsmästare i att överdriva sin politiska korrekthet”, sa till exempel några danskar i Danmarks Radio. Men en stor del av reaktionerna var även positiva till ingreppet.

I slutändan gick det inte att rubba beslutet som fattades av SVT tillsammans med Lindgrens förvaltare, Saltkråkan AB. Det rasistiska ordet är nu borta.

9. Alice Bah Kuhnke blir kulturminister

Valet av Alice Bah Kuhnke som ny kulturminister tog Kultursverige på sängen. Det var högst otippat och gjorde av publiciteten att döma, att kulturen helt plötsligt verkade vara ett av de viktigaste områdena i svensk politik.

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg  trodde det hela ”var ett skämt”, medan Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider tyckte valet var ”lysande men överraskande”.

Intresset för Bah Kuhnke svalnade inte. Efter en uppmärksammad intervju i Sveriges Radio och en artikel i Dagens Nyheter, haglade kritiken från politiska debattörer och kulturjournalister. Många ansåg att hon inte hade några politiska visioner och uttryckte sig floskulöst. DN:s kulturchef Björn Wiman var en av de som kom med den mest svidande kritiken när han skrev att Bah Kuhnke ”balanserande på pekoralets brant”.

10. Marken brinner

Årets teaterscen har varit väldigt politisk. Något som inte minst märkts i föreställningen ”Marken brinner”. Pjäsen kretsar kring frågor som rasism, sociala skillnader och mänskliga rättigheter, skriven för skolelever i tonåren.

Efter vad ensemblen upplevde som rasistiska påhopp från publiken, beslutade Ung Scen Öst att lägga ner föreställningen. Därefter följde en intensiv debatt och medierapportering. Polisen, stadsutvecklare och elever som sett föreställningen vände sig mot att deras reaktioner skulle vara rasistiskt präglade.

Regissören Nasim Aghili kommenterade kritiken i ett debattinlägg hos Expressen:

”Föreställningen är inte konfrontativ till sin form. Men vi misslyckades med att ta oss förbi den vita blicken. Och nu har också den vita vreden väckts.”