Läsrörelsen

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Läsrörelsens ordförande Elisabet Reslegård önskar att föreningen fick ett verksamhetsstöd. Foto: Enno Ladwig

40 miljoner till folkbiblioteken – men ingen satsning på Läsrörelsen

Uppdaterad
Publicerad

De kommunala bibliotekens läsfrämjande verksamheter riktade till barn och unga får 40 miljoner kronor om året de närmaste tre åren. Det klubbades igenom igår. Bra, tycker den ideella föreningen Läsrörelsen, men anser också att regeringen borde tänka bredare än enbart bibliotek.

– Läsrörelsen till exempel, som har funnits i 25 år, skulle också behöva en liten pott, säger föreningens ordförande Elisabet Reslegård.

Läsrörelsen startade år 2000 med en omfattande kampanj under mottot ”Ge dina barn ett språk”. Det mot bakgrund av att Barnbarometern året innan hade konstaterat en kraftig minskning av småbarnsföräldrars läsning för sina barn.

Läsrörelsen har för andra året i rad nominerats till Astrid Lindgren Memorial Award.

Känner sig bortglömd

När regeringen nu ger 40 miljoner kronor till de kommunala biblioteken för läsfrämjande insatser riktade till barn och unga, känner man sig bortglömd och menar att regeringen inte erbjuder någon trygghet för Läsrörelsen som under sina snart 25 år existens haft samarbeten med över 355 partners.

– Vi jobbar inte ute i skolor eller bibliotek, utan vi jobbar tillsammans med lärare och bibliotekarier, tillsammans med skolbibliotek och förskolor. Vi siktar på hela landet och har regionala konferenser, säger Elisabet Reslegård och fortsätter:

– Vi är en ideell förening och det är också väldigt bra därför att då kan man göra intressanta saker och man kan också jobba på annorlunda arenor utan att det är en lång byråkrati innan man kan göra det.

Beroende av projekt

Något verksamhetsbidrag har föreningen aldrig haft utan man är helt beroende av projektpengar.

– Det vore ju fantastiskt om regeringen kunde se att den här typen av verksamhet också kunde få ett stöd som inte är i form av projektstöd utan ett verksamhetsstöd, säger Elisabet Reslegård.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.