Tingsrätten friade mannen eftersom de eventuella brotten kan vara preskriberade. I överklagandet pekar åklagaren på att det kan finnas andra sätt att beräkna preskriptionsdomen och därmed möjlighet för hovrätten att komma fram till en fällande dom.

Bakom åtalet mot mannen låg en omfattande inventering av Myntkabinettet som inleddes redan 2013 och visade att svenska föremål till ett värde av närmare 6 miljoner kronor saknas i samlingarna. Därtill är utländska mynt, värderade till knappt 20 miljoner kronor, borta. 2017 dömdes en annan tidigare anställd för stöld från kabinettet.

Hävdar arvegods

I det nuvarande fallet har mannen och åklagaren varit överens om att han sålt de aktuella föremålen. Men medan åklagaren hävdat att de genom tekniska undersökningar kan härledas till föremål som saknas vid Kungliga myntkabinettet, har 45-åringen gjort gällande att mynten och polletterna han sålt är ärvda eller köpta från andra myntsamlare.

Kammaråklagare Jens Nilsson säger till Kulturnyheterna att han tycker att Hovrätten måste pröva om det misstänkta brottet verkligen ska anses vara preskriberat eller ej.

– Enligt Högsta domstolen kan man göra undantag från den normala preskriptionsbestämmelsen för häleri när det gäller särpräglade fall. Då kan man istället räkna preskriptionstiden för när han säljer mynten och inte när han först tog dem, då är inte brotten preskriberade.

Inget frihetsberövat mål

Men när det skulle kunna bli tal om en ny förhandling är svårt att veta när det mesta kretsar kring coronavirusets framfart.

– I dessa tider vet man inte när det kan bli någon förhandling. Tingsrätterna ställer i alla fall in alla mål där ingen är frihetsberövad och det här är inget frihetsberövat mål så jag vet ju inte när hovrätten kan tänkas få tid att ta en titt på detta, säger Jens Nilsson.