Ana Tijoux slog igenom 1998 med hiphop-gruppen Makiza. Alla i gruppen var barn till migranter som återvänt till det Chile som deras föräldrar flydde från efter Pinochets militärkupp. Makiza blev Chiles första signade hiphopband med en kvinnlig rappare och deras musik beskrevs som mindre macho och mer internationellt gångbar.
Men den plötsliga mediala uppmärksamheten blev för mycket för Ana Tijoux. Hon bestämde sig för att flytta tillbaka till Frankrike och jobbade bland annat som servitris för att komma bort från rampljuset.
– Det är konstigt med kändisskap och jag tyckte att framgångarna kom för fort. Så jag hoppade av bandet och stack min väg, berättar hon.
Hyllad för ”1977”
Tijoux återvände till Chile några år senare. Nu som soloartist och fick sitt stora internationella genombrott 2011 med andra albumet ”1977”, döpt efter det år hon föddes. Titelspåret ”1977” förekom i kultserien ”Breaking bad”.
Sociala orättvisor går som en röd tråd i Tijoux karriär. Hennes låt ”Cacerolazo” fick stor spridning under protesterna i Chile 2019 som utlöstes efter prishöjningen i kollektivtrafiken men som kom att handla om de allmänna levnadsvillkoren i landet.
Ny skiva i oktober
I oktober släpper hon sitt fjärde soloalbum “Vida”, livet på svenska. Det blir hennes första på nio år.
– Efter alla människor som jag förlorat, har jag blivit mer känslig för hur skört livet är. Det här albumet är en hyllning till livet, säger hon.
– Det är viktigt att inte ge upp. Vi måste göra allt vi kan för att återställa mänsklighetens värdighet, säger Ana Tijoux.