”Halo” (Paramount+), ”Cyberpunk: Edgerunners” (Netflix), ”Alan Wake” (AMC), en beställning på ”God of war” (Prime video) och nu premiär för ”The last of us” (HBO max). Tv-spel som blir tv-serier trendar på strömningstjänsterna.

En given anledning till boomen är att spelbranschen blivit den största underhållningsindustrin i världen, menar spel- och tv-kritikern Kristoffer Viita. Något som strömningsbranschen nu ser potentialen i.

Kommer med inbyggd publik

Ytterligare en anledning till att strömningsjättarna samlar på sig rättigheterna är den inbyggda publik som medföljer – det vill säga gejmers som redan har en relation till spelen, menar Kristoffer Viita.

– Den publiken blir hårdvaluta i strömningskriget där alla tjänster kämpar om tittaren, säger han.

Men det kommer också med en risk. Den inbyggda publiken och den ofta redan färdiga berättelsen lämnar inte mycket utrymme för originalitet. Gejmers är också notoriskt gnälliga, enligt Viita.

– Det är garanterad besvikelse nästan varje gång. När en ny tv-spelsserie kommer ut får den alltid massa skäll av fans för att ”den inte berättat det den skulle göra”. Och det är ju för att spel är en annan kulturupplevelse som nästan är omöjlig att översätta.

– Men den inbyggda publiken tittar alltid ändå och produktionerna fortsätter tjäna pengar.

Mer väntas

Blickar man bakåt blir ”Super mario bros.” (1993) ett tydligt startskott för tv-spelsadaptationer inom filmbranschen, men efter ett svalt mottagande fick genren under en lång tid b-status. Något som enligt Viita förändrades 2019 när Pokémon-filmen ”Detective Pikachu” fick premiär.

– Kanske var det för att den inte berättade samma historia som i spelet.

Framöver väntar han sig fler serier och filmer baserade på tv-spel med förhoppningen att den stora konkurrensen kan bidra till att bryta förbannelsen som länge vilade över genren.

– Vi får hoppas att det åtminstone ger oss en eller två diamanter, säger han.