30 miljarder kronor. Så mycket lade staten, kommunerna och regionerna tillsammans på kulturområdet 2020.
Men all kultur behöver ju inte finansieras med offentliga medel. Borde riksdagen ändra skattereglerna för privat kultursponsring och underlätta för privata kulturfinansiärer?
Ja, tycker Centerpartiet.
– En ensidig finansiering ökar risken för att det blir mer statlig kontroll. Om vi vill ha en bred och fri kultur så måste vi ha flera finansiella ben att stå på, säger Catarina Deremar (C), kulturpolitisk talesperson.
C vill titta på om det går att sänka och tydliggöra beskattningen på privat sponsring av kultur, och man inför gärna ett avdrag för förstagångsköp av konst (alltså konstköp direkt från upphovspersonen).
Vänsterpartiet är inte emot privat finansiering av kulturverksamheter, men skeptiska till skattesänkningar och avdrag för att stimulera kultursponsring.
– Välfärden behöver få in mer skattemedel och vi vill inte se fler olika skattereduktioner, säger Vasiliki Tsouplaki (V), kulturpolitisk talesperson.
”Vill inte ha stora reklamskyltar”
Varken V eller C vill sänka de offentliga medlen till kulturen. Men åsikterna går isär i frågan om mer privata pengar ökar eller minskar kulturens frihet.
Vasiliki Tsouplaki (V) varnar för att att privata aktörer kan ha synpunkter på konst som provocerar, och att det i längden kan leda till mer slätstruken kultur.
Dessutom lär sponsorerna kräva något i utbyte, säger hon.
– Om ett företag går in i en kulturverksamhet så vill de gärna ha något tillbaka. Jag tror inte vi vill ha konserthus med stora reklamskyltar.
Centerpartiet tycker att Vänsterpartiet är onödigt rädda för de privata finansiärernas avsikter.
– Bara för att jag börjar sponsra ett fotbollslag kommer jag inte att börja ställa krav på hur startelvan ska se ut. Man sponsrar ju verksamheten för den goda sakens skull. Jag vill tro att det funkar på samma sätt i kulturen, säger Catarina Deremar (C).
Så tycker partierna om privat finansiering av kultur
Miljöpartiet
Kulturen kan inte helt lämnas till marknadens villkor, eftersom den då i för hög grad skulle styras av kommersiella intressen. Men innehållet får inte heller styras av politiska vindar. Miljöpartiet anser att politiken för det fria kulturlivet främst ska utgå från den konstnärliga friheten. Det offentliga ska ge stöd till kultursektorn och avståndet mellan politiken och kulturen respekteras.
Vänsterpartiet
Den centrala frågan för Vänsterpartiet är hur vi ska kunna skapa ett kulturliv för alla och inte bara för några få. Vi har inget emot att fler privata finansiärer stöttar kulturen, men det ska inte ersätta de offentliga satsningarna. De är garanten både för att resurserna fördelas till kulturen över hela landet och för alla invånares tillgång till kulturverksamhet.
Liberalerna
Liberalerna vill inte minska det offentliga stödet till kulturen. Samtidigt är det viktigt att underlätta för fler privata aktörer att bidra till att kulturen får bättre villkor och mer resurser. Detta ska dock inte bli en ursäkt för nedskärningar i de offentliga satsningarna, utan leda till att kulturen sammantaget får mer pengar än i dag.
Kristdemokraterna
Det behövs en balans mellan det civila samhället, den privata sektorn och den politikerstyrda offentliga sektorn även i kulturen.
Moderaterna
Moderaterna vill att fler kulturarbetare ska kunna försörja sig själva. Frågor kring stärkt upphovsrätt, företagande och skatter, är centrala.
Socialdemokraterna
Vi ser gärna att privata aktörer bidrar finansiellt till kulturlivet men tror inte att det är möjligt med en mångfald av kultur utan en stark offentlig finansiering.
Sverigedemokraterna
Det offentliga stödet till kulturarvet är en nationell angelägenhet som måste få kosta, men det finns exempel på kulturverksamhet som till hög grad klarar av att stå på egna ben. Sverigedemokraterna ser ingen anledning till att den typen av kulturverksamhet måste finansieras av staten.
Centerpartiet
Vi vill se breddad finansiering av kulturen.
Svaren är hämtade från SVT Nyheters valkompass.