En person håller i en surfplatta med en penna i ena handen, klädd i svart, mot en dunkel bakgrund. Till höger syns en hand som plockar böcker ur en bokhylla, där böcker med färgglada omslag står på rad.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Kulturnyheternas redaktör Per Andersson om regeringens kulturbudget. Foto: Henrik Norrsell/SVT

”En kulturbudget med surdegar – och en moderat favoritreform”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Parisa Liljestrands kulturpolitik fokuserar på kärnverksamheten och brottas med hyresproblemen. Kulturnyheternas redaktör Per Andersson om de hetaste frågorna i regeringens kulturbudget.

Per Andersson

Redaktör Kulturnyheterna

Kulturkanon som fått så mycket uppmärksamhet nämns inte med en stavelse i kulturbudgeten. Nu kan man invända att det inte behövs – arbetet är igång och den blygsamma kostnaden redan allokerad. Men om kanonen varit en viktig sak för kulturminister Parisa Liljestrand (M) hade den kunnat vara med i den allmänna lägesteckningen. Så är alltså inte fallet.

Då har hon ändå försett sin del i budgetpropositionen med en tydlig prioriteringslista.

Höstbudgeten 2024

Topp-tre viktigaste målen för Tidöregeringens kulturpolitik är:

1/ Kultur för barn och unga – alltid ett huvudmål för kulturpolitiken, den här regeringen vill åtgärda det med ökat stöd till kultur inom skolan i det så kallade Skapande skola-programmet, en moderat favoritreform. Oppositionen vill hellre se stöd till kulturskolan.

2/ Läsning och läsförmåga – att se till att folk kan och vill läsa olika typer av litteratur framstår allt tydligare som ett överordnat mål, prioriterat över alla andra. Ett fokus på det helt fundamentala som kanske är kulturpolitikens nya karaktär, en bit in det nya millenniet.

3/ Skydd av kulturarvet – vilket numera även betyder konkreta planer för hur kulturarvet, föremål och byggnader, ska skyddas i händelse av krig.

Det betyder bland annat att filmpolitiken blir utan den förstärkning man efterfrågat.

Politik är dock inte bara vilja och ambition, utan minst lika mycket huvudvärkar och surdegar. Här representerat av hyrorna som ett antal statliga kulturinstitutioner betalar till likaledes statliga Fastighetsverket. Situationen är så ansträngd att Dramaten, Naturhistoriska och Nationalmuseum måste få specificerade anslagshöjningar à 5-10 miljoner i årets budget för att klara hyresbördan (allt blir dyrare men att förvalta gamla kulturbyggnader blir mycket dyrare).

Den misslyckade modellen med så kallad ”kostnadshyra” utreds och kulturministern har nästintill lovat att den ska ersättas med en bättre modell.

Den länge förhalade renoveringen av Operan i Stockholm – kulturpolitikens suraste surdeg – är nu igångsatt på riktigt. En fjäder i hatten för kulturministern och hon försitter inga tillfällen att påpeka det själv. Det kommer att bli dyrt, exakt hur dyrt vet ingen. I en fotnot till tabellen över Fastighetsverkets större projekt konstateras lakoniskt att ”regeringen har ännu inte tagit ställning till kostnadsram för en renovering”.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Höstbudgeten 2024

Mer i ämnet