Kulturentreprenörens företag har gjort vinst på i genomsnitt 1,6 miljoner per år enligt de senaste fem årsredovisningarna, och har i snitt haft tillgångar på 18,7 miljoner varje år. Samtidigt bedöms personen vara i behov av kulturbidrag, och har fått ut maxbeloppet av sin statliga inkomstgaranti, som uppgick till 19 000 kr per månad 2019.
De senaste fem åren har entreprenören fått närmare 900 000 kronor i bidrag före skatt. Pengar som annars hade gått till pensionsgrundande långtidsstipendier för konstnärer.
“Ser det som en belöning”
Entreprenören säger själv att hen klarar sig bra ekonomiskt eftersom bolaget är lönsamt, men har inte förstått att den statliga inkomstgarantin ska fungera som “ekonomisk trygghet åt dem som gör en framstående insats men ändå har försörjningssvårigheter”. (Prop.1975/76: 135)
– Jag har aldrig hört att det skulle vara till de behövande utan sett det som en belöning för en kulturell gärning.
Inte känt till att det är ett försörjningsstöd
Entreprenören vet däremot om att inkomstgarantin prövas mot den taxerade inkomsten. Tjänar man mer än 300 000 kronor på ett år, uteblir bidraget helt.
Men du har inte tänkt att det har med behov att göra?
– Nej, det har jag faktiskt inte tänkt på.
Några kontroller för bolagsverksamhet görs inte av Kammarkollegiet – som tar beslut om statlig inkomstgaranti.
Kulturentreprenören får alltså ut maximalt bidrag, så länge hen inte tar ut lön eller utdelning från sitt bolag, helt i linje med reglerna. Detta trots att pengarna är avsedda för de som har försörjningssvårigheter.
Ser du några problem med att du som framgångsrik kulturskapare tar emot pengarna?
– Egentligen inte. Staten har önskat att jag ska få lönegarantin.
Entreprenören säger sig inte ha känt till att det statliga stödet finansieras med skattemedel, utan att hen trott att pengarna kommer från allmänna arvsfonden, vilket inte stämmer.
Efter att Kulturnyheterna kontaktat entreprenören för en intervju meddelade hen Kammarkollegiet att hen inte längre vill ta emot inkomstgarantin.
Entreprenören hävdar också att hen i samband med detta begärt att årets utbetalningar skänks till välgörenhet istället, men att den lösningen inte varit möjlig.
Statlig inkomstgaranti för konstnärer
Statlig inkomstgaranti för konstnärer infördes 1964 som en livslång ekonomisk belöning för vissa av Konstnärsnämnden utvalda kulturskapare som “uppnått en obestridlig position i svenskt kulturliv”. Sedan 1976 vägs dock konstnärens ekonomiska behov in: ju högre egna inkomster, desto mindre statligt stöd per månad. Tjänar man över cirka 300 000 kronor om året, uteblir pengarna.
Systemet med statlig inkomstgaranti för konstnärer är under avveckling sedan 2010, vilket innebär att inga nya konstnärer kan tilldelas garantin. Fortfarande har 103 kulturskapare rätt till stödet livet ut, förutsatt att de anses vara i ekonomiskt behov. De senaste tre åren har staten betalat ut totalt drygt 38 miljoner i statlig inkomstgaranti för konstnärer. Pengar som frigörs från systemet ska istället gå till pensionsgrundande långtidsstipendier för konstnärer.
Så gjordes granskningen
Kulturnyheterna har sammanställt en lista över samtliga kulturskapare som fått statlig inkomstgaranti från Kammarkollegiet under åren 2017-2019, samt vilken summa de fått per månad.
Utifrån underlaget har vi tagit fram de personer som fått mer än 10 000 kr per månad i statlig inkomstgaranti, och som samtidigt drivit ekonomiskt lönsamma aktiebolag de senaste fem åren. De kulturskapare som driver enskild firma, som är betydligt vanligare, har inte ingått i granskningen då bolagsformens ekonomiska redovisning inte är offentlig på samma sätt som aktiebolagens.
I de fall där uppenbart lönsamma aktiebolag har upptäckts, har Kulturnyheterna granskat årsredovisningarna för de senaste fem åren, kontrollerat inkomstuppgifter från Skatteverket och jämfört dessa uppgifter med hur mycket personerna fått i statlig inkomstgaranti under samma period.
Kulturnyheterna har även tittat på vilken kulturverksamhet personerna bedrivit de senaste fem åren. Vi har vid behov begärt ut fakturor från uppdrag som legat inom ramen för offentlighetsprincipen, och därför är tillgängliga för allmänheten.
Eftersom enstaka fakturor visat att personen tagit betalt via en anhörigs företag har Kulturnyheterna begärt ut fakturor från alla de uppdrag som identifierats under de senaste fem åren, och därmed kunna påvisa ett mönster: att personen uteslutande fakturerar via den närståendes företag.