103 svenska konstnärer har rätt till statlig inkomstgaranti, det som i folkmun kallas konstnärslön. Det livslånga bidraget betalas ut varje månad, men bara om konstnärerna har behov av pengarna. Tjänar de mer än 300 000 kronor per år, uteblir bidraget helt.
Enligt riksdagsbeslutet från 1976 ska inkomstgarantin “ge ekonomisk trygghet åt de som gör en framstående insats men ändå har försörjningssvårigheter”.
Men så fungerar det inte alltid i praktiken. Kulturnyheternas granskning visar att minst tre framgångsrika kulturskapare får konstnärslön – trots att de kan försörja sig själva. Två av dem driver aktiebolag med miljontillgångar, den tredje fakturerar genom en anhörigs företag.
De senaste fem åren har alla tre totalt fått mellan 800 000 och 1 miljon kronor var i bidrag, före skatt. Pengar som annars hade gått till pensionsgrundande långtidsstipendier för konstnärer.
“Ser det som en belöning”
En framgångsrik kulturentreprenör har gjort vinst på i genomsnitt 1,6 miljoner per år i sitt företag, enligt de senaste fem årsredovisningarna, och har i snitt haft tillgångar på 18,7 miljoner varje år.
Samtidigt bedöms personen vara berättigad till statligt bidrag, och fick ut hela maxbeloppet på 19 000 kr i månaden under 2019. Personen själv ser inte att hen gjort något fel, och säger sig inte ha känt till att bidragen är avsedda för personer med försörjningssvårigheter.
– Jag har aldrig hört att det skulle vara till de behövande, utan sett det som en belöning för en kulturell gärning, säger entreprenören till Kulturnyheterna.
Aktiebolag skapar kryphål
Granskningen visar att det är lätt att få ut statlig inkomstgaranti, även om man driver ett framgångsrikt företag.
Martin Sundelius är ekonomichef på Kammarkollegiet, som har i uppdrag att varje år bedöma vem som behöver statlig inkomstgaranti samt vilken summa de ska få per månad. Han bekräftar att inga kontroller av bolagstillgångar eller privat förmögenhet görs.
– Vi utgår enbart från individens taxerade inkomst, uppgifter vi får från Skatteverket, säger han.
För kulturskapare som driver ett aktiebolag är det därför enkelt att kringgå kontrollerna genom att inte ta ut några pengar ur sina företag, och istället låta intäkterna ligga kvar i bolaget.
När Kammarkollegiet gör sin årliga bedömning utifrån Skatteverkets inkomstuppgifter, ser personen ut att ha behov av bidrag.
Så i teorin kan man ha hur mycket tillgångar som helst i sitt aktiebolag, och ändå få det här statliga bidraget?
– Tar man ut kapitalinkomster, lön eller pension så kommer det att ligga till grund för vår beräkning.
Men om man inte tar ut pengarna?
– Då kommer det inte med.
Liknande system för politiker skrotades
Att driva ett framgångsrikt bolag med miljontillgångar är inte tillåtet för andra former av bidrag. Att ta emot försörjningsbidrag, eller a-kassa, samtidigt som du aktivt driver företag är inte tillåtet.
Tidigare fanns däremot ett liknande system för pensionerade politiker, där dessa kunde få in pengar via bolag samtidigt som de tog ut sin politikerpension. Men den möjligheten skrotades 2014, efter en omfattande debatt.
Kammarkollegiet utesluter inte att det kan finnas fler som tar ut konstnärslön utan att vara i behov av ekonomisk hjälp, men gör inga egna kontroller av detta. Myndigheten har heller inte mandat att själva ändra regelverket.
– Det är väldigt tydligt reglerat att bidraget ska baseras på deklarerad inkomst. Det kan man ha synpunkter på, men vi kan inte addera inkomster som vi inte har stöd för.
Under arbetet med granskningen har två av de tre kulturskaparna meddelat Kammarkollegiet att de inte längre har behov av statlig inkomstgaranti.
Statlig inkomstgaranti för konstnärer
Statlig inkomstgaranti för konstnärer infördes 1964 som en livslång ekonomisk belöning för vissa av Konstnärsnämnden utvalda kulturskapare som “uppnått en obestridlig position i svenskt kulturliv”. Sedan 1976 vägs dock konstnärens ekonomiska behov in: ju högre egna inkomster, desto mindre statligt stöd per månad. Tjänar man över cirka 300 000 kronor om året, uteblir pengarna.
Systemet med statlig inkomstgaranti för konstnärer är under avveckling sedan 2010, vilket innebär att inga nya konstnärer kan tilldelas garantin. Fortfarande har 103 kulturskapare rätt till stödet livet ut, förutsatt att de anses vara i ekonomiskt behov. De senaste tre åren har staten betalat ut totalt drygt 38 miljoner i statlig inkomstgaranti för konstnärer. Pengar som frigörs från systemet ska istället gå till pensionsgrundande långtidsstipendier för konstnärer.
Så gjordes granskningen
Kulturnyheterna har sammanställt en lista över samtliga kulturskapare som fått statlig inkomstgaranti från Kammarkollegiet under åren 2017-2019, samt vilken summa de fått per månad.
Utifrån underlaget har vi tagit fram de personer som fått mer än 10 000 kr per månad i statlig inkomstgaranti, och som samtidigt drivit ekonomiskt lönsamma aktiebolag de senaste fem åren. De kulturskapare som driver enskild firma, som är betydligt vanligare, har inte ingått i granskningen då bolagsformens ekonomiska redovisning inte är offentlig på samma sätt som aktiebolagens.
I de fall där uppenbart lönsamma aktiebolag har upptäckts, har Kulturnyheterna granskat årsredovisningarna för de senaste fem åren, kontrollerat inkomstuppgifter från Skatteverket och jämfört dessa uppgifter med hur mycket personerna fått i statlig inkomstgaranti under samma period.
Kulturnyheterna har även tittat på vilken kulturverksamhet personerna bedrivit de senaste fem åren. Vi har vid behov begärt ut fakturor från uppdrag som legat inom ramen för offentlighetsprincipen, och därför är tillgängliga för allmänheten.
Eftersom enstaka fakturor visat att personen tagit betalt via en anhörigs företag har Kulturnyheterna begärt ut fakturor från alla de uppdrag som identifierats under de senaste fem åren, och därmed kunna påvisa ett mönster: att personen uteslutande fakturerar via den närståendes företag.