Konstnären är produktiv och har haft flera utställningar under de senaste åren, men arvodena för dessa har fakturerats av bolag som ägs av en anhörig till konstnären.
Upplägget gör att konstnärens inkomster inte syns hos Skatteverket. Därmed får hen statlig inkomstgaranti - ett bidrag tänkt att fungera som ett stöd för särskilt viktiga konstnärer med försörjningssvårigheter.
Att konstnären fakturerar via sin närståendes bolag beror enligt konstnären själv på att hen avråtts från att starta eget på grund av tidigare ekonomiska problem.
Det kan ju framstå som att du har det här upplägget för att få ut mer i statlig inkomstgaranti, vad tänker du om det?
– Jag har inte tänkt att det spelar någon roll vems namn företagen står på. Vi har gemensam ekonomi.
Den närstående har haft god ekonomi under den kontrollerade perioden. Under de fem år Kulturnyheterna undersökt har konstnären tagit ut inkomstgarantin samtliga år, vilket sammanlagt gett strax under 800 000 kronor före skatt i statligt bidrag.
Kunde levt på egna inkomster
Konstnären säger att hen kunde ha levt på egna inkomster vissa år, men tog ut det statliga bidraget för att spara för framtiden.
- Ja, det finns år i det förflutna då jag borde tagit ut lön från bolaget och inte gjorde det. Man kan ha en ängslan i sitt liv för att råka illa ut, eftersom jag aldrig haft någon trygghet utöver den statliga inkomstgarantin.
Institutioner som omfattas av offentlighetsprincipen har under de fem senaste åren betalat ut drygt 800 000 kronor till konstnären för hens arbete – fakturerat av sin närståendes företag. Därtill har konstnären haft privata uppdragsgivare, som inte lämnat ut sitt ekonomiska underlag till Kulturnyheterna. Hur mycket konstnären tjänat på dessa utställningar är därför inte känt.
Konstnären har också en omfattande produktion inom flera genrer bakom sig. Hur mycket det genererar i royalty och försäljning är inte heller känt.
– Intäkterna har gått tillbaka till produktionen, säger konstnären.
Tror att tillvägagångssättet är utbrett
Konstnären tror själv att den här typen av upplägg är vanligt bland mottagarna av konstnärslön, eftersom kulturskapare nästan alltid är företagare.
Trots att bidraget är tänkt att “ge ekonomisk trygghet åt dem som gör en framstående insats men ändå har försörjningssvårigheter” så görs inga kontroller kring mottagarnas bolagsverksamhet, utan behovsprövningen bygger enbart på taxerad inkomst. Att samtidigt ha intäkter i bolag är därför helt enligt reglerna.
- Det är förmodligen ganska många som gjort som jag, säger konstnären.
Medan researcharbetet för denna granskning pågått, har konstnären själv meddelat Kammarkollegiet att hen inte längre har behov av statlig inkomstgaranti.
Statlig inkomstgaranti för konstnärer
Statlig inkomstgaranti för konstnärer infördes 1964 som en livslång ekonomisk belöning för vissa av Konstnärsnämnden utvalda kulturskapare som “uppnått en obestridlig position i svenskt kulturliv”. Sedan 1976 vägs dock konstnärens ekonomiska behov in: ju högre egna inkomster, desto mindre statligt stöd per månad. Tjänar man över cirka 300 000 kronor om året, uteblir pengarna.
Systemet med statlig inkomstgaranti för konstnärer är under avveckling sedan 2010, vilket innebär att inga nya konstnärer kan tilldelas garantin. Fortfarande har 103 kulturskapare rätt till stödet livet ut, förutsatt att de anses vara i ekonomiskt behov. De senaste tre åren har staten betalat ut totalt drygt 38 miljoner i statlig inkomstgaranti för konstnärer. Pengar som frigörs från systemet ska istället gå till pensionsgrundande långtidsstipendier för konstnärer.
Så gjordes granskningen
Kulturnyheterna har sammanställt en lista över samtliga kulturskapare som fått statlig inkomstgaranti från Kammarkollegiet under åren 2017-2019, samt vilken summa de fått per månad.
Utifrån underlaget har vi tagit fram de personer som fått mer än 10 000 kr per månad i statlig inkomstgaranti, och som samtidigt drivit ekonomiskt lönsamma aktiebolag de senaste fem åren. De kulturskapare som driver enskild firma, som är betydligt vanligare, har inte ingått i granskningen då bolagsformens ekonomiska redovisning inte är offentlig på samma sätt som aktiebolagens.
I de fall där uppenbart lönsamma aktiebolag har upptäckts, har Kulturnyheterna granskat årsredovisningarna för de senaste fem åren, kontrollerat inkomstuppgifter från Skatteverket och jämfört dessa uppgifter med hur mycket personerna fått i statlig inkomstgaranti under samma period.
Kulturnyheterna har även tittat på vilken kulturverksamhet personerna bedrivit de senaste fem åren. Vi har vid behov begärt ut fakturor från uppdrag som legat inom ramen för offentlighetsprincipen, och därför är tillgängliga för allmänheten.
Eftersom enstaka fakturor visat att personen tagit betalt via en anhörigs företag har Kulturnyheterna begärt ut fakturor från alla de uppdrag som identifierats under de senaste fem åren, och därmed kunna påvisa ett mönster: att personen uteslutande fakturerar via den närståendes företag.