Den statliga inkomstgarantin, i folkmun kallad konstnärslön, ska “ge ekonomisk trygghet åt dem som gör en framstående insats men ändå har försörjningssvårigheter”. Kulturnyheternas granskning visar att det är lätt att få bidraget trots god ekonomi. Så länge inkomsterna inte deklareras går det bra, enligt reglerna.
En framgångsrik musikers företag har gjort vinst på i snitt 600 000 kronor per år de senaste fem åren, och redovisar tillgångar på i snitt 10 miljoner varje år. Samtidigt bedöms musikern alltså ha behov av ekonomiskt stöd, och har fått maxbeloppet av sin statliga inkomstgaranti, 19 000 kronor per månad 2019.
“Intäkterna är osäkra och kräver god buffert”
De senaste fem åren har musikern fått en miljon kronor i statliga bidrag före skatt, pengar som annars hade gått till pensionsgrundande långtidsstipendier för konstnärer.
Musikern avböjer en intervju med Kulturnyheterna, men har skickat en skriftlig kommentar:
“Man måste betänka att mitt företag bedriver en riskfylld verksamhet. Intäkterna är osäkra och produktionskostnaderna höga. Därför behövs en god buffert”.
Sparar för pensionen
Musikern menar att konstnärslönen fungerar som ett sorts pensionssparande; eftersom intäkterna från musiken periodvis varit låga skulle de inte ge en tillräcklig pension om det börjar gå sämre för bolaget.
“Det är därför min konstnärslön är så viktig för mig. Den ger mig möjlighet att satsa på projekt som jag inte vet om de i slutänden ger vinst eller förlust. Annars kanske jag inte alls hade vågat fortsätta. Det är tufft i kulturbranschen. Att det i perioder går bra, är snarare undantag än regel”.
Den statliga inkomstgarantins syfte är att ge trygghet, dock genom att ge just en garanterad inkomst i perioder då utvalda, särskilt betydelsefulla, kulturskapare inte kan försörja sig på sin egen verksamhet. Bidragets storlek prövas årligen mot egna inkomster, och tjänar man över cirka 300 000 kronor om året uteblir bidraget.
Men i behovsprövningen räknas enbart taxerad inkomst, vilket innebär att musikerns upplägg är helt i enlighet med reglerna.
Statlig inkomstgaranti för konstnärer
Statlig inkomstgaranti för konstnärer infördes 1964 som en livslång ekonomisk belöning för vissa av Konstnärsnämnden utvalda kulturskapare som “uppnått en obestridlig position i svenskt kulturliv”. Sedan 1976 vägs dock konstnärens ekonomiska behov in: ju högre egna inkomster, desto mindre statligt stöd per månad. Tjänar man över cirka 300 000 kronor om året, uteblir pengarna.
Systemet med statlig inkomstgaranti för konstnärer är under avveckling sedan 2010, vilket innebär att inga nya konstnärer kan tilldelas garantin. Fortfarande har 103 kulturskapare rätt till stödet livet ut, förutsatt att de anses vara i ekonomiskt behov. De senaste tre åren har staten betalat ut totalt drygt 38 miljoner i statlig inkomstgaranti för konstnärer. Pengar som frigörs från systemet ska istället gå till pensionsgrundande långtidsstipendier för konstnärer.
Så gjordes granskningen
Kulturnyheterna har sammanställt en lista över samtliga kulturskapare som fått statlig inkomstgaranti från Kammarkollegiet under åren 2017-2019, samt vilken summa de fått per månad.
Utifrån underlaget har vi tagit fram de personer som fått mer än 10 000 kr per månad i statlig inkomstgaranti, och som samtidigt drivit ekonomiskt lönsamma aktiebolag de senaste fem åren. De kulturskapare som driver enskild firma, som är betydligt vanligare, har inte ingått i granskningen då bolagsformens ekonomiska redovisning inte är offentlig på samma sätt som aktiebolagens.
I de fall där uppenbart lönsamma aktiebolag har upptäckts, har Kulturnyheterna granskat årsredovisningarna för de senaste fem åren, kontrollerat inkomstuppgifter från Skatteverket och jämfört dessa uppgifter med hur mycket personerna fått i statlig inkomstgaranti under samma period.
Kulturnyheterna har även tittat på vilken kulturverksamhet personerna bedrivit de senaste fem åren. Vi har vid behov begärt ut fakturor från uppdrag som legat inom ramen för offentlighetsprincipen, och därför är tillgängliga för allmänheten.
Eftersom enstaka fakturor visat att personen tagit betalt via en anhörigs företag har Kulturnyheterna begärt ut fakturor från alla de uppdrag som identifierats under de senaste fem åren, och därmed kunna påvisa ett mönster: att personen uteslutande fakturerar via den närståendes företag.