– Jag har ett behov av att skriva om saker som skett under tystnad. Burundi existerar inte i det kollektiva medvetandet. Min bok är den första jag har läst som handlar om någon som kommer från Bujumbura och som är mixad.

Gael Faye växte upp i Burundis huvudstad Bujumbura med en rwandisk mamma och en fransk pappa. 1995, året efter folkmordet i Rwanda och de eskalerande motsättningarna i Burundi – som också de berodde på den etniska konflikten mellan hutu och tutsi – flydde familjen blodbadet och bosatte sig i en av Paris förorter.

– För mig är folkmord inte något man kan berätta om rätt på sådär. Man måste hitta ett sätt att närma sig för att det ska bli acceptabelt. Det är också anledningen till att jag gillar poesi. Det går att säga saker på ett sätt som gör att läsaren faktiskt hör. När det är för explicit, för våldsamt, då slutar folk att lyssna.

Miljoner döda – siffror man inte kan relatera till

Fayes debutbok, som kommit mitt i en pågående och framgångsrik artistkarriär, har hyllats av kritiker och getts ut i 35 länder världen över.

Den tioåriga huvudkaraktären Gabriel delar författarens bakgrund och lever ett relativt skyddat liv i skuggan av den eskalerande konflikten. Han kämpar hårt för att få fortsätta vara barn och slippa ta ställning. Tills hans mamma en dag kommer hem, i psykos, efter att ha letat efter sin mördade familj i Rwanda.

– Jag vill att läsarna blir Gabriel. Litteraturens kraft är att få människor att gå in i andras världar – det är så man berörs. En berättelse om miljoner döda, det är siffror som inte går att relatera till. Men går man in i en enskild person förstår man plötsligt. Jag vill att människor förstår att en barndom i ett exotiskt afrikanskt land långt bort är samma som var som helst.