Privat kontra offentlig finansiering av kultur:

Miljöpartiet

Kulturen kan inte helt lämnas till marknadens villkor, eftersom den då i för hög grad skulle styras av kommersiella intressen. Men innehållet får inte heller styras av politiska vindar. Miljöpartiet anser att politiken för det fria kulturlivet främst ska utgå från den konstnärliga friheten. Det offentliga ska ge stöd till kultursektorn och avståndet mellan politiken och kulturen respekteras.

Vänsterpartiet

Den centrala frågan för Vänsterpartiet är hur vi ska kunna skapa ett kulturliv för alla och inte bara för några få. Vi har inget emot att fler privata finansiärer stöttar kulturen, men det ska inte ersätta de offentliga satsningarna. De är garanten både för att resurserna fördelas till kulturen över hela landet och för alla invånares tillgång till kulturverksamhet.

Liberalerna

Liberalerna vill inte minska det offentliga stödet till kulturen. Samtidigt är det viktigt att underlätta för fler privata aktörer att bidra till att kulturen får bättre villkor och mer resurser. Detta ska dock inte bli en ursäkt för nedskärningar i de offentliga satsningarna, utan leda till att kulturen sammantaget får mer pengar än i dag.

Kristdemokraterna

Det behövs en balans mellan det civila samhället, den privata sektorn och den politikerstyrda offentliga sektorn även i kulturen.

På följdfrågan om partiet vill minska/ behålla/ öka nivån av statlig finansiering av svenskt kulturliv svarar partiet att:

Kristdemokraterna anser att en betydelsefull målsättning med svensk kulturpolitik bör vidare vara att uppmuntra, stödja och underlätta alternativa finansieringsvägar för kultursektorn och för kulturarbetare. Nu behöver nästa steg tas och ytterligare skattemässiga incitament för icke-offentlig finansiering av kultursektorn behöver komma till. Svenskt kulturliv har under lång tid i alldeles för hög utsträckning präglats av det offentliga i både drift och finansiering.

Moderaterna

Moderaterna vill att fler kulturarbetare ska kunna försörja sig själva. Frågor kring stärkt upphovsrätt, företagande och skatter, är centrala.

På följdfrågan om partiet vill minska/ behålla/ öka nivån av statlig finansiering av svenskt kulturliv svarar partiet att:

Moderaterna vill att fler kulturarbetare ska kunna försörja sig själva och inte vara beroende av statliga bidrag. Moderat skatte- och företagspolitik skulle, vid sidan om en stärkt upphovsrätt och ett moderniserat sjukförsäkringssystem, göra detta möjligt.

Socialdemokraterna

Vi ser gärna att privata aktörer bidrar finansiellt till kulturlivet men tror inte att det är möjligt med en mångfald av kultur utan en stark offentlig finansiering.

På följdfrågan om partiet vill minska/ behålla/ öka nivån av statlig finansiering av svenskt kulturliv svarar partiet att:

Vi ser gärna att privata aktörer bidrar finansiellt till kulturlivet men tror inte att det är möjligt med en mångfald av kultur utan en stark offentlig finansiering. Vår intention är att behålla nivån av statlig finansiering.

Sverigedemokraterna

Det offentliga stödet till kulturarvet är en nationell angelägenhet som måste få kosta, men det finns exempel på kulturverksamhet som till hög grad klarar av att stå på egna ben. Sverigedemokraterna ser ingen anledning till att den typen av kulturverksamhet måste finansieras av staten.

På följdfrågan om partiet vill minska/ behålla/ öka nivån av statlig finansiering av svenskt kulturliv svarar partiet att:

Vi vill behålla nivån men omfördela.

Centerpartiet

Vi vill se breddad finansiering av kulturen.

Public service

I SVT:s valkompass får riksdagspartierna ta ställning till om public service ska ha ett smalare uppdrag. Så här svarar partierna:

Centerpartiet

Vi värnar public service oberoende och roll i samhället. Public service ska bevaka hela landet och granska samhället ur många perspektiv.

Liberalerna

Liberalerna värnar public service-mediernas funktion i samhället. De har till uppgift att bedriva radio- och TV-verksamhet i allmänhetens tjänst. Verksamheten ska präglas av oberoende, opartiskhet och saklighet. Vi vill därför att public service fortsatt ska ha ett brett uppdrag och vi ser det som vår uppgift är att värna och främja dess oberoende och kvalitet.

Miljöpartiet

Det är viktigt med ett starkt och brett public service som speglar hela Sverige. Vi vill skydda public service i grundlagen, för att skydda verksamheten mot politisk styrning. För att ett starkt och brett public service ska kunna värnas behöver finansieringen vara stabil och långsiktig. Vi anser att finansieringen ligger på en bra nivå idag.

Socialdemokraterna

Vi anser att public service ska ha erbjuda ett brett uppdrag och ett programutbud av hög kvalitet. Alla ska kunna hitta program som är intressanta.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill ha en bred radio och tv i allmänhetens tjänst. Det är viktigt för demokratin. Den ska ha ett utbud som gör att den som vill ska kunna klara sig utan dyra abonnemang och ändå få tillgång till information, nyheter, underhållning och utbildning.

Moderaterna

Moderaterna värnar och vill stärka Public services kärnuppdrag. Vi vill att finansieringen av Public service effektiviseras och att granskningen av Public service förbättras för att säkerställa opartiskhet och saklighet.

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna ska verka för att värna public service, som ska finnas tillgängligt brett i de kanaler som människor använder. För att stärka public service legitimitet över tid behöver uppdraget smalnas av och ges ett huvudsakligt fokus på samhällsinformation, oberoende och saklig nyhetsförmedling nationellt och regionalt, samt därutöver ett högkvalitativt kulturutbud.

Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna anser att public service har ett allmänintresse och det är därför viktigt att det finns kvar, men public service behöver bli vassare och smalare. Vi föreslår därför att Sveriges tre public service-bolag slås samman till ett bolag, vilket skulle möjliggöra att resurser kan användas mer effektivt.

Bemannade skolbibliotek

Alla partier är positiva i grunden skolbibliotek. Däremot skiljer sig partierna sig åt i synen på om det ska lagstiftas om bemannade skolbibliotek.  

Centerpartiet

Vi är i grunden positiva till förslaget men anser att det behöver finnas en viss flexibilitet för små skolor.  

Vi har inte avsatt några särskilda pengar till just denna satsning.

Liberalerna

Vi anser att varje elev ska ha tillgång till bemannat bibliotek och ställer sig därför bakom utredningens förslag.  

Hur det ska finansieras får avgöras i kommande förhandlingar mellan stat, kommuner och skolhuvudmän. 

Moderaterna

Vi tycker att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek enligt lagen. Vissa undantag medges i mindre orter där lösningen kan vara ett samarbete med ett folkbibliotek. Moderaterna har föreslagit att Skolverkets ”likvärdighetsbidrag” ska kunna användas för att förstärka skolbiblioteken.

Socialdemokraterna

Utredningens förslag är nu under beredning på Regeringskansliet men vi vill fortsätta satsa på skolbiblioteken, ta itu med den bristande likvärdigheten och stoppa vinstjakten. 

Sverigedemokraterna

Vi vill att varje skola har tillgång till ett eget bibliotek, men ställer oss inte bakom utredningens krav på att alla skolor ska ha ett eget bemannat skolbibliotek eftersom det riskerar bli droppen för t.ex. små föräldrakooperativa friskolor i glesbygden.

Vänsterpartiet

Vi föreslår att skollagen ändras så att det slås fast att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek. Vi har föreslagit fler platser på skolbibliotekarieutbildningen och i vårt budgetförslag skjutit till pengar till kommunerna för att bygga upp fler skolbibliotek. 

Kristdemokraterna

Kristdemokraterna är positiva till att ha bemannade skolbibliotek. Vi anser samtidigt att kommunerna själva ska ha makten att bestämma i vilken grad de vill bemanna sina skolbibliotek.

Miljöpartiet

Vi vill införa lag på bemannade skolbibliotek med utbildad personal och att alla elever i Sverige oavsett skola ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Vi har budgeterat för kostnaden.