– Jag hade ett officiellt papper som sade att jag var föräldralös och att jag hade en helt okänd bakgrund. Det pappret låg till grund för min adoption, säger Lisa Wool-Rim Sjöblom.
– Jag förstod sen när jag hittade min mamma att det var helt påhittat. Hon hade inte gett sitt godkännande, hon ville inte lämna bort mig och min pappa visste inte ens om att jag fanns, säger Lisa Wool-Rim Sjöblom.
Palimpsest är en självbiografisk, nästan dokumentär, bok. I takt med att huvudpersonen Lisa avtäcker lögn efter lögn i adoptionsapparaten – ändras hennes bild av vad adoptionen egentligen inneburit.
– Jag gick in i det här med idén att adoption var positivt, att det var något man gjorde för att rädda barn som inte hade några föräldrar. Sen fick jag reda på att mina papper var medvetet förfalskade av tjänstepersoner, att Adoptionscentrum ljuger och adoptionsbyrån i Korea ljuger. Det var ett trauma, säger Lisa Wool-Rim Sjöblom.
Ett hundratal svenska verk om adoption
Dagens Nyheters stora artikelserie om illegala adoptioner har blottat djupa sår och lett till en politisk diskussion. Men i litteraturen har ämnet adoption behandlats under decennier.
– Det finns ett hundratal verk som adopterade från andra länder skrivit. De har kommit ut i en strid ström sedan 1990-talet och fram till idag, säger Tobias Hübinette, forskare vid Karlstads universitet, som gått igenom all litteratur på området.
Varför är ämnet så viktigt att skriva om, tror du?
– Det är en unik upplevelse att både ha vuxit upp med föräldrar som man inte genetiskt relaterar till och samtidigt inte vara vit. De flesta adopterade är ju från utomeuropeiska länder. Det är den kombinerade erfarenheten som framträder i de här verken, säger Tobias Hübinette.
Förbjudet att tala om
Men trots att adoption har skildrats så mycket – så har just detta med illegala adoptioner varit något av ett tabu, också i litteraturen.
– Det har varit en fråga som varit mycket svår att ta i, också för de adopterade själva. Många adopterade har naturligtvis vetat om det här, men att tala om det i offentligheten eller i litteraturen har de adopterade i Sverige undvikit att göra. Det har uppfattats som något förbjudet att tala om, säger Tobias Hübinette.
Kräver sanningskommission
Lisa Wool-Rim Sjöbloms kommande bok heter Den uppgrävda jorden. Boken handlar om Chileadopterade Maria Diemar, som drivit en kamp för upprättelse för de som adopterats illegalt från Chile.
Lisa Wool-Rim Sjöblom välkomnar den politiska diskussion som tagit fart under veckan och hoppas på en statlig uppgörelse med det förflutna.
– Det minsta vi kan begära är en sanningskommission. Men jag vill också att adoptionsförmedlingarna ber om ursäkt till offren, säger Lisa Wool-Rim Sjöblom.