Beslutet som Högsta domstolen fattat betyder att de företag som vill begära ut ett stort antal domar, inte får sälja dem vidare med personuppgifter som namn, personnummer och adress.
Man får inte heller göra det möjligt att söka i handlingarna på ett sätt som ger tillgång till personuppgifter.
– Det kommer kanske framöver inte att finnas tillgång till såna här databaser på samma sätt, säger Petter Asp, justitieråd i Högsta domstolen.
Så det blir svårare att söka på om nån begått brott till exempel?
– Ja, det kan det bli.
Siren fick problem
Nyhetsbyrån Siren samlar in offentliga handlingar, skriver nyheter om dem, och tillhandahåller nyheterna tillsammans med originalhandlingen till en lång rad medier.
Företaget stötte på patrull förra mars när hovrätten för övre Norrland beslutade att Siren skulle få ut domar, stämningsansökningar och dylikt från domstolen med villkoren att handlingarna 1) användes för journalistisk verksamhet och 2) att personnummer, namn och adress för enskilda personer inte fick nå allmänheten via deras betalande kunder.
– Det är en dom som försvårar granskning av ett av vår samtids största problem: organiserad brottslighet, säger Sirens chefredaktör Ulf Fahlén och fortsätter:
– För att hitta systematiska problem, relaterat till enskilda brottsnätverk eller relaterat till att domstolarnas egen verksamhet brister på något sätt – den sortens systematik kräver någon form av domdatabas.
Påverkar alla företag som säljer domar
Hovrätten motiverade beslutet med att Siren inte har rätt att föra ett fullständigt register över domar enligt EU:s dataskyddsförordning GDPR.
Nu går Högsta domstolen mestadels på hovrättens linje.
I domen skriver HD, precis som hovrätten, att handlingarna som Nyhetsbyrån Siren säljer till sina prenumererande kunder inte får tillhandahållas allmänheten så att den får del av namn, personnummer eller adress för enskilda personer.
Byrån får inte heller ge möjlighet att söka i handlingarna på ett sätt som ger tillgång till personuppgifter.
Beslutet kommer enligt HD även att påverka populära rättsdatabaser, som till exempel Ratsit, Lexbase, MrKoll och Acta Publica, vilka i dag gör det möjligt för betalande kunder att hitta brottmålsdomar genom att söka på någons namn.
