Det var inga stora överraskningar på kulturområdet när vårändringsbudgeten presenterades på tisdagsmorgonen.

Ungas minskade läsförståelse fortsätter att vara på agendan. Redan före vårbudgeten släpptes hade regeringen gått ut med åtgärder för att hantera läskrisen bland unga. SCB och Universitetskanslerämbetet har fått i uppdrag att kartlägga läsförståelsen bland studenter i högskolan och hur studenter använder kurslitteratur. Det är budgetposter som ligger under skola och utbildning.

I kulturbudgeten lägger regeringen tio miljoner kronor på läsfrämjande insatser. Men det handlar inte om några nya anslag, utan pengar som omfördelas från utbildning- och forskning.

Bekämpa arbetslösheten

I budgeten får Statens musikverk ökade anslag på 2,3 miljoner kronor. Statliga museer får mer medel i form av 16,2 miljoner kronor, och de museer som drivs som stiftelser får dela på 9,2 miljoner kronor. Filmstödet ökar med 2, 3 miljoner kronor. Ökningarna motiveras med den ökade arbetslösheten och att man vill göra det lättare för nyutexaminerade kulturskapare att få jobb.

Från oppositionens håll är man dock kritisk och menar att satsningarna är otillräckliga.

– De här åtgärderna menar man ska bidra till att konst- och kulturskapare ska komma i sysselsättning. Men antalet kulturskapare som är inskrivna på arbetsförmedlingen har ökat med 42 procent sedan 2023, säger Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson (S).

Ökad krisberedskap

Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet får tolv respektive två miljoner kronor extra för att utveckla förmågan i det civila försvaret. Det är pengar som tas från försvarsbudgeten och regeringen skriver även att man ska utse dessa myndigheter till nya beredskapsmyndigheter.

– Det här är satsningar som gör att man kan stärka krisberedskapen och digitaliseringen. Men det adresserar inte den akuta situation som råder i kultursektorn vad gäller arbetslöshet, säger Lawen Redar.