Steg för steg har hen brutit ny mark. Sedan 2012 har det könsneutrala pronomenet förekommit i politiken, juridiken och i medierna.
Även vissa myndigheter, som diskrimineringsombudsmannen och Ekonomistyrningsverket, har börjat använda hen. Men många av samhällets institutioner intog en avvaktande hållning efter hen-debatten, berättar Karin Milles, språkforskare som studerat etableringen av hen i myndighetsspråk.
– Delvis handlar det om att myndigheterna ska kommunicera med väldigt många. Då är det förståeligt om man undviker ord som folk kanske inte förstår eller som folk kan bli upprörda över, säger Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola.
Intresse finns
Men intresset finns. Milles säger att hon som föreläsare vid myndigheter mött stor hen-entusiasm bland personalen.
– Myndigheterna skriver ofta texter om ”kunden” eller ”eleven”, där det kan vara klumpigt med ”han eller hon”. Så de har säkert varit lite frustrerade över att inte på en gång kunna slänga in det.
Hos medierna har förändringen gått snabbare, konstaterar Milles. Alla redaktioner använder visserligen inte hen i nyhetssammanhang ännu, men till exempel Sydsvenskan gör det ibland.
– Det finns en viss försiktighet. Men jag tycker att det är bra, för det ska vara ett naturligt språkbruk och i nyhetstext så är det innehållet som är det absolut viktigaste, säger Ingrid H Fredriksson, språkvårdare på tidningen.
Nu har också fackförbundet Byggnads, med 1 procent kvinnor bland medlemmarna, beslutat att använda hen i sina stadgar.
Saol kan ge skjuts
Mediespråksgruppen, där språkvårdare från olika mediebolag ingår, har i dagsläget en rekommendation från 2012 – öppet formulerad för olika redaktionella hållningar.
– Jag vill inte se det som att vi driver en förändring, utan vi är i förändringsfasen själva, säger Ingrid H Fredriksson om mediernas roll för hen-etableringen.
Både hon och Milles tror att införandet av hen i Svenska Akademiens ordlista nästa år kommer att påverka användningen.
– Det är ett tungt argument att säga att det finns i ordlistan. Så det ger nog en väldigt skjuts, säger Milles.
Fakta
Bakgrund: Debatten om hen
- Hen lanserades redan på 1960-talet, men kom då aldrig att slå igenom i det allmänna språkbruket. Ett halvt sekel senare, i januari 2012, gavs den könsneutrala barnboken ”Kivi och Monsterhund” ut, vilket blev det ordentliga startskottet för hen-debatten i Sverige.
- Tidningen Nöjesguiden bröt ny mark när de valde att byta ut alla ”han/hon” mot hen i ett nummer. Dagens Nyheter uppmärksammades för motsatsen, efter interna riktlinjer om att inte använda hen i nyhetstexter. I samma veva beslutade Miljöpartiet att använda hen i sitt partiprogram och den redan livliga debatten hade fått gott om ytterligare näring. Det intensiva hen-året avslutades med att hen tog sig in i en hovrättsdom.
- I februari 2013 riktades sedan hen-fokuset mot riksdagen, efter att jämställdhetsminister Maria Arnholm (FP) använt ordet i en interpellationsdebatt. Riksdagsförvaltningen gjorde en annan bedömning och avrådde från att använda hen i texter från riksdagen.
- I juli i år kom beskedet att hen kommer med i nästa upplaga av Svenska Akademiens ordlista, som släpps i april 2015.
Källa: TT
Fakta: Så används hen
Hen är ett könsneutralt personligt pronomen. Hen kan ersätta han/hon i en situation där könstillhörigheten är okänd, önskas döljas eller inte är relevant. Hen kan även ersätta ord som ”vederbörande” eller ”den/denne”. Hen används dessutom av personer som inte vill definiera sig som man eller kvinna enligt den traditionella tvåkönsnormen.
Språkrådet rekommenderar genitivformen ”hens” och ”hen” som objektsform. Till exempel: ”Det är hens val” och ”Jag hörde hen”.
Källor: Nationalencyklopedien och Språkrådet (TT)