Förslagen till nya villkor för public service har tagits fram av en kommitté bestående av riksdagens partier, och under måndagen kommer regeringen att presentera de konkreta politiska förslagen för hur public service ska fungera i framtiden. Förändringarna föreslås gälla under sändningsperioden 2020 fram till 2025.
Där framgår att regeringen vill se att SVT, UR och SR stärker sin lokala bevakning i Sverige, i synnerhet i de områden som är så kallade ”blinda fläckar” i mediesverige – som har svag till ingen bevakning i skrivande stund. Samtidigt betonar kulturministern att en stärkt lokaljournalistik inte får ske på bekostnad av kommersiella medier, och public service får därför uttalade krav på att ta särskild hänsyn till konkurrensförutsättningarna när de stärker sin bevakning runt om i Sverige.
– Public serviceföretagen får själva välja var och hur det ska göras, säger Amanda Lind under presentationen av förslaget.
Får mer pengar
Regeringen skjuter till 166 miljoner kronor till public service, som enligt kulturministern ska användas till att möjliggöra en bättre och mer heltäckande lokaljournalistik. Pengarna kommer från det numera nedlagda Radiotjänst i Kiruna AB, som avvecklades under våren efter att finansieringen av SVT och SR flyttats över till skattesedeln. Samtidigt kommer anslagen för public service att räknas upp med två procent årligen under den kommande sändningsperioden.
En av de mer omstridda frågorna under de senaste årens public service-debatt har varit den så kallade förhandsprövningen, som innebär att nya tjänster från public service först ska prövas för att se om de kommer att skada de kommersiella medierna förutsättningar att bedriva en lönsam kommersiell journalistik. Enligt Amanda Lind vill regeringen se flera uppdateringar av förhandsprövningen under nästa sändningsperiod, där även andra aktörer kan anmäla public service-initiativ för prövning innan de sjösätts.
Utvidgad kärnverksamhet
Kulturministern skriver också att regeringen vill se en utökad kärnverksamhet inom public service, från att enbart gälla marksänd radio och tv till att även gälla en närvaro på nätet. Detta då SVT och SR:s verksamhet ska vara ”bättre anpassad till dagens mediala verklighet”, och vara mer anpassad till en samtid där många svenskar hämtar sina nyheter från nätet, i mobiltelefoner, datorer och surfplattor. Fokus ska ligga på de egna plattformarna, och kommersiella aktörer som till exempel Facebook och Youtube ska inte vara en central del av public service strategier för att nå publiken.
– Det här är ett sammanhang med en mediemarknad under snabb förändring, om två år kan det se ut på ett helt annat sätt. Det bästa sättet att förhålla sig är att public service ska finnas där människor finns, men det är skillnad på olika plattformar, säger Amanda Lind.
– Jag tror att public service måste få vara med i sin tid. Att vi kan vara med i digitaliseringen, och ibland gå före i digitaliseringen. När SVT Play startade var det en av de första play-tjänsterna i hela Europa, idag tar vi det som en självklarhet men det var det inte alls då, säger SVT:s vd Hanna Stjärne.
”Förslagen i propositionen utgör tydliga steg i riktning mot en mer modern, teknikneutral reglering för public service. Förslagen innebär att programföretagen tillåts operera i stor frihet, men under ansvar. Samtidigt klargörs ramarna för public service och hur gränserna gentemot den övriga marknaden bör dras”, summerar Amanda Lind (MP) de nya förslagen i Dagens Nyheter.