Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) tog på fredagen emot utredningens slutrapport, där public service-kommittén ger sin syn på hur SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion ska se ut i framtiden.
– Det är en fråga som engagerar, diskussionerna har gått heta både i riksdagen och bland allmänheten på sociala medier, säger kulturminister Alice Bah Kuhnke.
Fortsatt oberoende
”Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar.” heter utredningen. Den parlamentariska kommittén har bland tagit fram förslag på ”hur en ändamålsenlig reglering för radio och tv i allmänhetens tjänst i ett nytt medielandskap kan utformas på kort och lång sikt”.
– Det handlar om på vilka plattformar public service ska finnas, hur publiken ska nås och hur oberoendet ska bevaras, säger kommitténs ordförande Sture Nordh.
Mer pengar
Kommittén föreslår även att public service ska få mer pengar från den årliga uppräkningen för att få resurser att kunna ta sig an de nya uppdrag som föreslås och göra investeringar.
Bolagen ska få behålla de pengar som frigörs när Radiotjänst i Kiruna AB avvecklas och byts ut mot ett skattefinansierat system.
Nya tillstånd
Enligt kommittén är oberoende public service viktigare än någonsin i tider av digitalisering, globalisering och polarisering. Det handlar bland annat om den lokala bevakningen och det stora antalet utrikeskorrespondenter.
Ordföranden lyfter även fram att förtroendet för bolagen är starkt, men att det minskar.
Stora krav ställs på att tillstånden som reglerar public service-bolagens verksamhet anpassas till teknikutvecklingen och nya medievanor.
- Från 2020 räknar kommittén med att nuvarande struktur med sändningstillstånd kvarstår, men att reglerna även omfattar bolagens egna plattformar på internet och gäller även gäller text och innehåll på sociala medier.
- 2023 kommer programverksamheten på internet lyda under samma villkor som sändningarna i marknätet, en förändring som förutsätter att yttrandefrihetsgrundlagen ändras.
- 2030 kommmer nya sändningstillstånd som är helt teknikneutrala träda i kraft.
I ett delbetänkande har kommittén kommit fram till att public service från 2019 inte längre ska finansieras med licensmedel, utan istället med en skatt som sätts utifrån din lön. Hur stor avgiften blir avgörs av inkomstens storlek.
Avgiftstak
Enligt förslaget blir avgiften en procent av den beskattningsbara inkomsten upp till ett tak på 163 000 kronor per år (två inkomstbasbelopp), vilket motsvarar en månadslön på 13 600 kronor. Omräknat i pengar beräknas den maximala avgiften bli 1.308 kronor per person och år.
Närmare sju av tio svenskar över 18 år beräknas tjäna så mycket eller mer.