Kommittén som sedan 2016 haft uppdraget att utreda public service framtid har nu lämnat in sin slutrapport till kulturminister Alice Bah Kuhnke.

Medieprofilen Jan Scherman, tidigare vd på TV4 och affärsområdeschef på Aftonbladet TV, har följt frågan om public service framtid under större delen av sitt yrkesliv. Han framhåller att en avklarad utredning inte innebär att public service framtid är skriven i sten.

– Det är ett osäkert politiskt läge och snart val, så trots den färdiga utredningen är det är svårt att säga med absolut säkerhet vad som kommer att bli verklighet, säger Jan Scherman.

Vem betalar för public service?

Public service-kommittén föreslår att den nuvarande tv-avgiften slopas och att Radiotjänst i Kiruna AB ska avvecklas. Istället för att finansieras med lincenspengar kommer en inkomstbaserad skatt på 1300 kronor per person och år att införas. Skatten gäller för personer över 18 år som tjänar mer än 13600 i månaden. Skatten föreslås träda i kraft i januari 2019.

Vem ska ta del av public service?

Andra förändringar är att public service ska bli bättre på att närvara i hela Sverige.

– Kraven ökar på bevakning i kommuner och områden som saknar oberoende publicister, så kallade ”vita fläckar”, säger Jan Scherman.

Utredningen föreslår också att public service-bolagens samlade utbud på de nationella minoritetsspråken samiska, finska, meänkieli, romani chib respektive jiddisch ska finnas kvar på minst samma nivå som i nuläget. Samma krav ska gälla för SVT:s och UR:s utbud på teckenspråk.

Vad kommer public service att erbjuda?

– I stora drag vill man att tv ska hålla på med tv och radio ska hålla på med radio, inte skriva långa texter på sina digitala plattformar. Men de ska fortfarande finnas där lyssnarna och tittarna finns, säger Jan Scherman.

I utredningen står det att anledningen till att public service ska fokusera mer på sina grunduppdrag – rörlig bild och ljud – är att bolagen i nuläget har börjat konkurrera i för hög grad med kommersiella medier, framförallt på mindre orter.

Utredningen kommer också fram till att public service-företagens närvaro på sociala medier måste bli tydligare. Det har till exempel handlat om att bolagens närvaro på plattformarna har påverkat konkurrensen om annonsintäkterna. Enligt kommittén bör public service nöja sig med att informera om programmen och interagera med publiken – inte lägga ut delar av eller hela program och innehåll.

En viss skärpning märks också av i utredningens förslag när det gäller förhandsprövningen av nya tjänster i public service. Det innebär att utomstående aktörer kan granska och anmäla nya tjänster och projekt som public service-bolagen vill satsa på.