2016 lade EU-kommissionen fram ett förslag till moderniserade upphovsrättsregler som ska se till att upphovsmakare får ersättning när deras verk sprids på nätet. Men förhandlingarna har gått trögt. Under onsdagen stod det till slut klart att man har nått en överenskommelse.

För Alfons Karabuda, kompositör, musiker och ordförande i  Sveriges musikskapare (SKAP), är detta slutet på en lång strid.

– Det här är en kompromiss, men vi kommer från en sådan urtaskig position som individuella kreatörer, så det här är nog det viktigaste som har hänt oss, säger Alfons Karabuda till Kulturnyheterna.

Kan dra tillbaka rättigheter

Enligt Alfons Karabuda kommer direktivet att stärka upphovspersoners rätt. Bland annat genom den så kallade transparenstriangeln som innebär att en upphovsperson kan kräva tillbaka rättigheter om det i efterhand visar sig att dealen varit orättvis.

– I och med de här paragraferna måste vår motpart vara transparent och redogöra för vad de har gjort med våra verk. Om motparten inte gjort det som förväntats med att sprida musiken, så har vi juridisk möjlighet att dra tillbaka rättigheterna.

I centrum för den massiva kritiken mot EU-direktivet står artikel 11 och 13. Artikel 11 handlar om det som vissa kallar ”länkskatt”, som innebär att medier som producerat material som sprids via länkar ska få ersättning från plattformarna via ett licenssystem.

Artikel 13 ställer krav på att plattformarna ska ta ansvar för uppladdning av material som kan innebära ett upphovsrättsintrång. Men enligt Alfons Karabuda har man stirrat sig blind på vissa paragrafer istället för att se helheten.

– Man pratar om censur, men det handlar inte om det alls. Man ska betala för det man ska sprida och själv tjänar stora summor på, det är inget konstigt. Vi måste få betalt för våra verk.

Digitalisering ger förändrade villkor

Även Sveriges fotografer kommer få bättre möjligheter menar Åsa Anesäter, verksamhetsledare för Svenska fotografers förbund.

– Digitaliseringen har förändrat fotografers villkor. Man kan hitta sina bilder både här och där utan att man har fått ersättning eller att det står vem som har tagit bilden. Kulturskapare kämpar för att få sina företag att gå runt och där måste man rätta till avtalsbalansen. EU-direktivet är ett sätt att göra det, säger Åsa Anesäter till Kulturnyheterna.

Åsa Anesäter har förståelse för kritiken som riktats mot direktivet. Men att debatten har kommit att handla om en begränsning av internetfriheten tycker hon är skevt.

– Vi menar att det här direktivet inte kommer påverka konsumenter negativt utan istället stärka dem. För i dag måste konsumenter ansvara för att se till att de har rättigheter till ett material, och det är fel.

”Konstnärer har ingen arbetsgivare”

Katarina Renman Claesson är jurist vid Konstnärernas Riksorganisation. Majoriteten av Sveriges konstnärer är egenföretagare och kämpar för att få ekonomin att gå runt. Därför innebär EU:s upphovsrättsdirektiv enbart en förbättring, säger hon.

– Konstnärer har ingen arbetsgivare som kan förhandla fram skäliga villkor. Därför är det viktigt med ett lagstöd där villkoren tydligt framgår. I och med direktivet har man också rätt att revidera kontrakt om man i efterhand anser att detta inte är skäligt, till exempel om en bild har blivit viral, säger Katarina Renman Claesson.

Förslaget måste nu godkännas formellt av EU-parlamentet före EU-valet i maj. Om det klubbas igenom återstår frågan om hur det ska implementeras i svensk lagstiftning.

– Frågan är hur man tolkar de här begreppen som till exempel skäliga villkor. Jag hoppas att man har hänsyn till de här yrkesgrupperna i det också.