Mrkoll-målet ställs in: ”En bisarr situation”

Uppdaterad
Publicerad

Högsta domstolen ville att det skulle prövas rättsligt vad som ska väga tyngst: rätten till personlig integritet eller rätten att i yttrandefrihetens namn publicera fritt. Men nu har målet ställts in.

På Mrkoll och liknande sajter kan man gratis söka upp folks adresser, bilinnehav, sambor och om de begått ett brott eller förekommit i en rättslig tvist.

Tidigare stämde en kvinna Mrkoll för att det stod att hon åtalats när man sökte på hennes namn. I våras beslutade Högsta domstolen att fallet skulle provas i högre instans.

Kvinnan är inte längre sökbar

Skälet var slitningen som finns mellan dataskyddslagen GDPR – som ska skydda personuppgifter – och yttrandefrihetsgrundlagen – som ger sajter som Mrkoll rätt att publicera och föra databas över offentliga uppgifter.

”Det är därför av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet prövas av högre rätt”, skrev HD i år.

Men det blir ingen prövning – parterna har förlikats och kvinnan är inte längre sökbar på Mrkoll.

Under 2023 har Integritetsskyddsmyndigheten tagit emot 35 klagomål från personer som vill, men inte har blivit borttagna från sajten.

Kulturnyheterna har varit i kontakt med kvinnans advokat, som inte vill kommentera saken.

Över 30 klagomål

Walter Guldbrandzén är jurist och anser att Sverige bryter mot EU-lagstiftningen genom att låta sajterna hållas. Han har flera gånger försökt få saken prövad juridiskt, men fått avslag.

– Det blir en bisarr situation där jag, när jag går in på en hemsida behöver samtycka till att den sparar mina cookies, men en annan hemsida kan publicera var jag bor, vem jag bor med, mot mitt samtycke.

Tanken slog honom när han jobbade för Åklagarmyndigheten.

– Jag har ett ganska ovanligt namn. Jag tyckte att det var lite olustigt när man hade telefonkontakter med personer som var misstänkta kriminella som ganska enkelt kunde ta reda på var man bor.

Behandlades i riksdagen

2021 föreslog den förra regeringen att de databaser som tillhandahåller domar bör begränsas. Riksdagen röstade ner förslaget för att man ansåg att det var luddigt formulerat och skulle kunna innebära ingrepp i yttrandefrihetsgrundlagen.

SVT har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M).

GDPR och undantaget för journalister

Ett utgivningsbevis gör att en webbplats eller databas omfattas av grundlagsskydd. Om verksamheten räknas som ett massmedium kan ni under vissa förutsättningar omfattas av ett automatiskt grundlagsskydd för era databaser eller webbplatser, vilket privatpersoner och andra aktörer inte gör.

Med ett utgivningsbevis blir webbplatsen eller databasen grundlagsskyddad enligt Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Det innebär att:

  • det gäller särskilda ansvarsregler för yttrandefrihetsbrott,
  • det är utgivaren som ansvarar för det som publiceras,
  • meddelare har rätt att vara anonyma – vilket innebär att myndigheter inte får efterforska deras namn och journalister får inte avslöja meddelarens identitet,
  • myndigheter inte får förhandsgranska eller försvåra publicering (censurförbud).

Text och källa: Myndigheten för press radio och tv

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.